Vad säger vetenskapen?

Vetenskapliga studier

Barclay 2008 (AJCN)

Glycemic index, glycemic load, and chronic disease risk–a meta-analysis of observational studiesDenna visar på att det är högre risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (bland annat) för personer som äter stor mängd med snabba kolhydrater.

Haimoto 2007 (DRACP)

Long-term effects of a diet loosely restricting carbohydrates on HbA1c levels, BMI and tapering of sulfonylureas in type 2 diabetes: a 2-year follow-up study. En stor tvåårig studie där 76 personer med typ 2-diabetes delas in i två grupper. Den ena, kontrollgruppen, åt mer kolhydrater (57 %) och den andra åt en måttlig lågkolhydratkost (45 %). Under de två åren gick personerna i den måttliga lågkolhydratgruppen ned signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker och kunde minska sina mediciner mer och dessutom fick de bättre blodfetter, än de i kontrollgruppen, som åt mer kolhydrater. Detta visar på att en minskning av kolhydratsmängden i kosten har positiva hälsoeffekter.

Halton 2008 (AJCN)

Low-carbohydrate-diet score and risk of type 2 diabetes in women1,2,3. En studie där man följt upp 85000 kvinnor. I denna studie kan man finna att det är en kraftigt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes för de som äter mycket snabba kolhydrater.

Nielsen 2005 (UJMS)

A low carbohydrate diet in type 1-diabetes: Clinical experience–a brief report. Här har man låtit 22 personer med svårkontrollerad typ1-diabetes äta en kost innehållande 70-90 gram kolhydrater per dag. På bara tre månader fick de bättre resultat. De fick alla ett bättre långtidsblodsocker (Hba1c) som sjönk i genomsnitt från 7,5 % till 6,4 %. Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 per vecka. Dessutom såg man en förbättring av triglyceriderna i blodfettsprofilen.