Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Öga mot öga med hjärtinfarkten!

För att vara helt ärlig hade jag inte tänkt att jag skulle gå in på blodfetter och hjärtinfarkter riktigt än på bloggen. Men jag stod nyligen öga mot öga med hjärtinfarkten och bestämde mig för att dela med mig av denna resa med dig. Jag vill visa dig hur det kan se ut i verkligheten när sjukdomarna kommer och den reflektion som jag inom vården gör genom mitt yrke. För några dagar sedan fick vi en körning med ambulansen…

Vi får ett larm om en patient med bröstsmärta. Det är hem till en man som sedan ett par timmar tillbaka har kraftig smärta i bröstet. Det strålar upp och ut mot vänster axel. Det påverkas inte av rörelse eller ansträngning. Trycket i bröstet är konstant. Han har sedan tidigare högt blodtryck som han medicineras för och är i övrigt frisk. Han ser ganska normal ut i kroppen och är i övre 50-års åldern. Har en normalstor mage, men jag skulle inte kalla honom kraftigt överviktig heller.  Han ser normal ut som många män i hans ålder ser ut idag. Det jag kan notera på denna patient är att hans vitalparametrar är intressanta och dit vi kör honom är intressant. Förstå mig gärna rätt! Jag önskar absolut ingen människa sjukdom eller olycka på något vis såklart. Däremot vill jag visa dig hur verkligheten ser ut när vi väl drabbas av sjukdomar.

Hans vitalparametrar visar på ett högt blodtryck, 160/120. Normalt ska det ligga omkring 120/75. Han har ett midjemått som är över 102 cm och en viss övervikt. Han har dessutom ett blodsocker på 10,1 mmol/liter. Vilket du nu vet så ska det ligga mellan 4-6 mmol/liter hos en frisk individ. I övrigt inga andra avvikande fynd så här långt! Ingen känd typ 2-diabetes. Ingen hereditet för hjärt- kärlsjukdomar. Pulsen ligger bra på 76 slag per minut. Andningsfrekvensen och syreupptagningsförmågan är också bra. Även om vi i detta fall misstänker syrebrist i någon del av hjärtat.

IMG_0502

Om vi stannar upp här och reflekterar en stund, så har denna patient ett högt blodtryck, ökat midjemått och ett högt blodsocker (vi vet ej fasteblodsockervärdet men ligger man så högt normalt i blodsocker har man nästan garanterat också ett högt fasteblodsocker). I detta fall vet vi inte hans triglyceridvärde på blodfetterna och vi vet inte heller värdet på hans goda HDL-kolesterol. Faller man inom ramen för tre av dessa fem markörer så vet både du och jag att man är inom ramen för metabolt syndrom/prediabetes. Förstadie till typ 2-diabetes. Denna patient befinner sig minst där. Vad ligger hans blodsocker på vid matintag? Denna patient har inte ätit någonting sedan frukost. När vi hämtar honom är det eftermiddag. Så blodsockervärdet är nästintill på fastande mage. Ligger han möjligen över 12,0 i blodsocker normalt sätt? Har denna patient kanske till och med en odiagnostiserad typ 2-diabetes?

I ambulansen kopplar vi upp ett EKG där vi ser hur hans hjärtrytm ser ut och hur hans hjärta mår. Vi ser tydliga ST-höjningar i flera avledningar vilket indikerar att denna patient har en pågående hjärtinfarkt. Här är det bråttom! Vi påbörjar resan direkt till sjukhuset. Under resan etableras kontakt med hjärtläkaren  inne på sjukhuset, som beslutar att patienten ska gå direkt till IVC–interventionscentrum, för att göra en PCI. Detta måste åtgärdas direkt! Vi kör honom därmed inte till akutmottagningen utan direkt till den avdelning där operationen ska påbörjas. En hiss tar oss direkt upp till operation och några minuter efter att vi anlänt är operationen igång.

PCI (perkutan coronar intervention), eller ballongvidgning används för att vidga allvarliga förträngningar i hjärtats kranskärl. Vid hjärtinfarkt används PCI för att öppna ett blodkärl som täppts till av en blodpropp och därmed minska skadan vid akut hjärtinfarkt. Metoden används också för att lätta besvären vid kärlkramp samt för att minska risken för hjärtinfarkt vid förvärrad kärlkramp.

 

Genom katetern som använts för att spruta in kontrastvätskan vid röntgenundersökningen förs en slang med en ouppblåst liten ballong i änden, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras i förträngningen och blåses upp med hjälp av kontrastvätskan, vilket gör att förträngningen i kärlet vidgas och blodets passage underlättas.

I allmänhet lägger läkaren samtidigt in en så kallad stent – ett slags metallnät som håller kärlet öppet och ska förhindra framtida förträngningar. En inopererad stent sitter kvar livet ut. Eftersom en ballongvidgning alltid orsakar en viss skada på kärlväggen, vilket ökar risken för blodpropp, ges blodförtunnande läkemedel vid ingreppet.

Vi som abulanspersonal stannar ibland kvar ifall möjlighet finns, det är inspirerande att se en patient som man vårdat under resan in, bli så snabbt åtgärdad och symtomfri, sen ska man fortfarande minnas, om man genomgår en sådan operation, att man fortfarande är gravt kärlsjuk. Det är bara symtomen som är åtgärdade och borta.

Ser hjärtläkaren ett samband mellan höga blodsockernivåer och hjärt-kärlsjukdomar?

Jag får en möjlighet att byta några ord med hjärtläkaren. Jag frågar om det är vanligt att de ser höga blodsockernivåer på deras patienter som kommer på operation för att åtgärda sin hjärtinfarkt. ”-Ja, absolut, men det är ju pågrund av det stresspåslag och den kortisolfrisättning som kroppen utsätts för”. Det är såklart att det är så. Vem skulle inte vara stressad och orolig när jag som sjuksköterska meddelar att du har en pågående hjärtinfarkt och att du nu om ett par minuter kommer att påbörja en operation för att åtgärda denna akuta situation. Men är det bara stresspåslag? Jag kan notera att patientens hjärtrytm inte är så snabb, inte heller andningsfrekvensen,  konstigt nog. Patienten i detta fall ter sig lugnare än normalt i detta tillstånd. Han var lika lugn redan innan jag  dessutom gav mediciner vilka dessutom påverkar och motverkar effekten av dessa stresshormoner. Så vad hade han för blodsockervärde innan detta tillstånd uppstod, och vad kommer han att ha nu efteråt?  Vad har han för värden normalt, till vardags? Borde inte blodsockervärdet ha gått ned om han haft en bra insulinproduktion och celler som reagerar bra på hans insulinfrisättning? Om det enbart är stressrelaterat, borde jag inte se höga blodsockernivåer hos nästintill varje patient jag vårdar?

Du förstår precis som jag att detta inte är vetenskapligt alls. Utan det är jag som leker med tanken i en för mig vardaglig arbetssituation.

Jag frågar hjärtläkaren om han själv kan se något samband mellan metabola syndrom och deras patienter som kommer hit?

”-Ja, självklart! Titta bara på den här patienten! De alla som kommer hit med hjärtinfarkt har metabolt syndrom mer eller mindre. De enda som faller utanför ramarna är de trådsmala kvinnorna i 40-års åldern som har en stark hereditet för hyperkolesterolemi. Annars har alla andra mer eller mindre ett metabolt syndrom.”

För att falla inom ramen för metabolt syndrom ska du ha minst tre av dessa: fasteblodsocker >6,1, högt blodtryck, övervikt, höga triglycerider, lågt ”gott” HDL-kolesterol.

Under resan in till sjukhuset är jag helt fokuserad på patienten. Men när jag sen sätter mig ner och från sidan ser operationen som pågår, så kommer tankar och reflektioner. Vi vet redan idag att patienter som har diabetes befinner sig i högriskgruppen för att insjukna i hjärt -kärlsjukdom. Jag tog dessutom nyligen del av denna studie som visar på risken att insjukna och hamna på detta operationsbord med en pågående hjärtinfarkt och dessutom med en dödlig utgång, är 56 % större för en person med diabetes än för en person som inte har det. 56%!!! Jag kan inte låta bli att börja fundera kring vad exakt i kroppen som gör att mitt  5,5-åriga barn med diagnostiserad typ 1-diabetes, på grund av sin diagnos  som också är en metabol sjukdom, tillhör högriskgruppen för att i framtiden hamna på detta operationsbord och dessutom 56 % större risk att inte överleva operationen! Har det med hennes svårkontrollerade och höga blodsockernivåer att göra? Har det indirekt med den cirkulerande mängd insulin och därmed en ökad risk för inflammationer, kärlskada,  övervikt och/eller insulinresistens att göra? Har det med andra inflammationer att göra som också försämrar läget, har det med oss som föräldrar att göra, som överger socker, snabbmakaroner, bröd, processade falukorvar och Mamma Scans köttbullar och sötad yoghurt för att istället ge henne mat som oliver, avokado, surkål, mer grönsaker, rotfrukter och bär eller att hon föredrar nötter till mellanmål?

Studien som visar på att personer med en  diagnostiserad diabetes har 56 % högre risk att drabbas och dessutom avlida av en hjärtinfarkt: Long-term excess mortality associated with diabetes following acute myocardial infarction: a population-based cohort study

Här går det att läsa en kortare text krig den för dig som inte vill ta hem och ta del av hela studien : Diabetes raises risk of heart attack death by 50 percent

”We knew that following a heart attack, you are less likely to survive if you also have diabetes. We are currently funding researchers in Leeds to find new ways of keeping blood vessels healthy in people with diabetes in the fight for every heartbeat.”

Det är jättebra att fokus ligger på att lindra och förebygga för alla de med redan diagnostiserad diabetes. Men är det inte också klokt att fokusera på att hitta gåtan till vad som orsakar typ 1- diabetes. Och förebygga och göra människor uppmärksamma på hur man drabbas av typ 2- diabetes.

För några dagar sedan gick det att läsa om avokado och dess positiva effekter på blodsockret. Men inte bara det. Det har även en positiv effekt på ditt goda HDL-kolesterol. Dessutom ger det en bra respons på insulinkänsligheten. Läs gärna artikel: Is Avocado Good for Diabetes?

Denna nyligen publicerade metaanalys menar på att ett intag av 30 gram nötter per dag hos en vuxen person ska förebygga risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och stroke med hela 30%. Nut consumption and risk of type 2 diabetes, cardiovascular disease, and all-cause mortality: a systematic review and meta-analysis1,2,3,4 Det är europeiska kardiologsällskapet som nu lyfter fram nya rekommendationer för prevention av hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom vill de gärna se tydligare innehållsförteckningar på hur mycket socker, kalorier och salt olika livsmedel innehåller.

Det går att läsa en kortare beskrivning  i Dagens medicin.

I detta fall vet vi inte hur denne patients blodsocker ser ut i vanliga fall, till vardags, vi vet inte hur denne man lever när det gäller kost, motion, sömn, stress, rökning, social tillvaro mm. Mest troligt lever han ett ”normalt” liv som de flest gör.  Det jag personligen skulle tycka var intressant är att veta om han överbelastat systemet och om övervikten och det höga blodsockervärdet i grunden beror på en insulinresistens. Har han en glykemisk överbelastning i levern? Vad har han för värden på sina blodfetter och då framför allt triglyceriderna och det goda kolesterolet HDL. Hur ser hans cellmembranflexibiltet ut?

Jag vill berätta för dig att det gick bra för denna patient. Jag vill samtidigt belysa svensk sjukvård när den är som bäst. När snabba åtgärder faktiskt räddar liv! Slutsatsen du och jag kan dra så här långt är att vi inte vill hamna i något metabolt syndrom och vi vill definitivt inte hamna på operationsbordet med en pågående hjärtinfarkt. Vägen in i ett metabolt syndrom kan te sig på många sätt, och insulinresistens kan möjligen också uppstå på olika sätt. Men ett av dem vet både du och jag är framförallt via en glykemiskt överbelastning av kroppens celler, organ och funktioner.

Här är en studie som visar på att nötter är bra ifall du vill öka på din insulinkänslighet: ”In a clinical trial, a healthy diet supplemented with nuts decreased the insulin response by 22% from the initial value, and the response was significantly different from that of the control group” Nuts, inflammation and insulin resistance

Men, det finns oftast en baksida av ett mynt. Jag vill nu inte att du börjar vräka i dig nötter. Nötter innehåller bra mineraler, vitaminer, fetter, kolhydrater med mera och ger en låg insulinfrisättning och därmed en låg blodsockerstegring. Men överkonsumerar man nötter så visar denna studie på en fortfarande minskad risk att insjukna i hjärt och kärlsjukdom men inte en minskad risk att insjukna i typ 2- diabetes. Vilket i sig gör att du är tillbaka på ruta ett. Så lagom, måttlig konsumtion. Jag vill också nämna att 30 gram nötter motsvarar cirka 23 stycken cashewnötter och motsvarar 7,8 gram kolhydrater och ger en rimlig insulindos på cirka 0,55 IE (Internationella Enheter syntetiskt insulin). Såklart individuellt, men i min dotters fall.  Här finner du studien.  Nut consumption in relation to cardiovascular disease risk and type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of prospective studies1,2,3,4,5

IMG_0512 (1)

Hör gärna docent, kirurg och författare Ralf Sundberg prata om hjärtinfarkt och den nya forskningen som visar på att ett högt ”ont”  LDL-kolesterol på äldre personer inte behöver vara dåligt. Han menar dessutom på att det är höga blodsockernivåer som är boven bakom hjärt-kärlsjukdomar. Han menar på att framgången till att minimera risken för hjärt och kärlsjukdomar är att sluta röka men framför allt ”dra ned på sockret. Här finner du inslaget.

Det är lätt att enbart sockret blir en syndabock men det är klart att vi ska börja i någon ände. Däremot skulle jag vilja att du blir mer medveten om vad som frisätter insulin, hur glykemisk belastning påverkar din kropp, hur det påverkar dina blodkärl, vad som gör att du i slutändan hamnar med höga blodsockernivåer. Detta är inte en process som sker över en natt, det är genom en livsstil, där kvittot kommer först senare i livet! Om du såklart inte drabbas av typ 1-diabetes som barn, som i vårt fall. Då är du delvis där redan som 2,5 åring och då behövs det ordentliga åtgärder direkt! Vilket det i och för sig behövs för gemene man.

Finns ett samband mellan hyperinsulinemi, övervikt, insulinresistens, höga blodsockervärden och syndrom X?

Jag kan samtidigt fundera kring om denna patient lider av hyperinsulinemi, alltså stora doser cirkulerande insulin i blodkärlen under en längre tid som påverkar kroppen. Sambanden och kopplingarna mellan detta tillstånd och sjukdomar som typ 2- diabetes, övervikt, polycykliskt ovariesyndrom, förhöjda triglyceridvärden (en av dina blodfetter), ischemiska hjärtsjukdomar (bland annat kärlkramp) genom att bland annat en ökad insulinsekretion ger skada på endotelceller. Det finns såklart också koppling till hjärt- kärlsjukdomar och kopplingar finns också mellan hyperinsulinemi och nedsatt funktion av sköldkörteln. Dessutom finns kopplingar till ytterligare ett syndrom, syndrom X.

När jag ser patienten ligga där på operationsbordet och hela PCI-teamet gör sitt bästa för att åtgärda infarkten och åtgärda stoppet som finns i kärlet, så kan jag inte heller låta bli att reflektera kring att jag som sjuksköterska har riktlinjer för hur mycket morfin och andra läkemedel jag får ge denna patient under resan in till sjukhuset. Jag som sjuksköterska inne på sjukhuset har också riktlinjer för hur mycket insulin jag får ge patienter i olika situationer. Men jag som mamma till ett barn med insulininfusion dygnet runt i resten av hennes liv, har inga riktlinjer alls för hur mycket insulin jag får ge mitt barn. Här behövs utbildning kring varför insulin är viktigt men också vad insulin gör med kroppen och hur det påverkar oss.

Jag avslutar med att fråga hjärtläkaren vad han tycker om alla gastric bypass operationer som görs på patienter som har en kraftig övervikt.Dessutom har operationerna börjat utföras på patienter som har typ 2-diabetes i syfte att de ska gå ned i vikt.

Han börjar skratta och säger att ”Ja du, det tror jag att människan kommer titta tillbaka på i framtiden och undra hur dumma vi kunde vara som går in och skär bort helt fungerande organ och ger dessa patienter så mycket näringsbrister och utsätter dem för risker. Då är det mycket bättre att skicka dem till någon som kan hjälpa dem att gå ned i vikt och nå resultat utan operation istället”.

Jag vill avsluta detta blogginlägg med att nämna att det extremt höga blodtrycket och då speciellt undertrycket, så lever han förhoppningsvis inte med det till vardags. I detta fall är det mest troligt hjärtinfarkten och den belastning som hjärtat här utsätts för som påverkar såklart. Men han har ett högt blodtryck till vardags och står på mediciner för det.

Som sagt, för denna patient gick det bra! Han hade en liten förträngning/åderförkalkning långt ut i ett av hjärtats kranskärl som åtgärdades. Han skrevs ut och fick åka hem två dagar senare. Jag träffade honom nyligen igen. Han berättade att det var en obehaglig upplevelse men skönt att allt gått bra, och han lever nu på normalt igen! Och såklart, allt jag skrivit ovan är med respekt!

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

6 kommentarer till "Öga mot öga med hjärtinfarkten!"

  1. Fredrik

    MYCKET trevligt blogginlägg gällande kost och hälsa från dig som arbetar med skarpa patientfall. Uppskattat! Jag snubblade in på din sida via Kostfonden. Jag och en kamrat (som är blind typ etta) planerar ett event för att hjälpa KOstfonden uppmärksamma insamlingen till den pågående studien om kost vid diabetes typ ett. Kommer att titta in här igen och läsa mer!
    /Fredrik

    1. Katarina Skogfält

      Det låter bra Fredrik! Tack för att du uppskattar det jag gör. Stort lycka till med ert event!

  2. Lennart Thol

    Hej Katarina S
    Jag har läst öga mot öga med hjärtinfarkten
    Du skriver att ökad insulinsekretion ger skada på blodkärlens endotelceller.
    Kan Du utveckla detta, är det inflammatoriska skador?
    Eller vad händer och var kan man läsa mer om ämnet?

    Vad kostar provtagning och rådgivning om jag begränsar mig till, Hba1b, fasteinsulin och triglycerider

    1. Katarina Skogfält

      Hej Lennart!
      Man vet inte idag den exakta mekanismen bakom detta. Mer än att man tydligt ser att höga blodsockernivåer har ett tydligt samband med hjärtkärlsjukdomar. Att det är involverat i den plackbildning som uppstår i samband med en förträngning vet vi också. Det tittas på huruvida insulinsekretion möjligen kan skada, troligen genom en inflammationsprocess, på kärlväggen. Jag är själv nyfiken och vill veta mer om detta. Jag får återkomma till dig när jag har mer information att ge.

  3. Jonas Jarn

    Hej, jag tycks minnas en studie på hund, där man injicerade insulin i ett kärl i ena benet under en period. När man sen jmf med kärlet i andra benet, så hade det första kärlet mer ateroskleros. En möjlighet kan vara att mkt fritt cirkulerande insulin eldar på tillväxt av tunica intima.

    1. Katarina Skogfält

      Tack för att du delar med dig. Det finns fakta som tyder på att insulin (som en av flera faktorer) i för stora mängder påverkar kärlväggen och är därmed involverad i processen som har med plackbildningen att göra. Dessutom kommer detta tillsammans med andra omständigheter som till exempel en försämrad kvalité av kärlväggen pga ett högt blodtryck i sin tur påverka passagen igenom kärlväggen, av bland annat blodfetter vilket i sin tur gör saken än värre. Att diabetiker har en högre risk att drabbas av plackbildning är också delvis på grund av att höga blodsockervärden ger en massa som kan liknas vid när man kokar knäck. Vilket såklart kommer påverka både kärlväggen och plackbildningen. När denna sedan ingår i plackbildningen är en ond process redan igång. Har man då dessutom rubbade blodfetter och höga triglycerider och en obalans av fettsyror så kommer det i sin tur ge ökad risk för blodpropp och ett blod som är tjockare, vilket kommer göra blodets passage förbi placket än svårare.

Lämna en kommentar