Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Insulinnivåer nr 3

Vi har tidigare vart inne på vilka insulinnivåer och blodsockernivåer vetemjöl bidrar med i din kropp. Vi ska nu gå vidare och jag kommer här att dela med mig kring andra livsmedel. Bland annat hur livsmedel marknadsförs till oss.

Vi börjar att titta på vetemjölspåsen, som dessutom är ekologisk. Det låter ju fantastiskt! Men det betyder inte att den kommer att påverka ditt blodsocker och insulinnivåer mindre för det.

DSC_0606

Vi tar det från början. Läs vad produkten innehåller. Läs  ingredienserna. Vad står det där? På vetemjöl står det till exempel att det innehåller vetekärnor och vete. Sen går du vidare ner till näringsdeklaration. Där står det 68 gram kolhydrater/100 gram varav 0,5 gram är sockerarter. Detta med sockerarter är egentligen helt oväsentligt. Många när de tittar på en innehållsförteckning så tittar de endast på raden där det står ”varav sockerarter”. Redan där blir det fel. Din bukspottkörtel tänker inta att ”Jaha, här kommer det ex antal sockerarter som jag ska utsöndra insulin för. De övriga totala 68 gram kolhydrater utsöndrar jag inget alls för”. Det är kolhydratmängen som är den viktiga att titta på. Sen kan man visst få ett stöd för hur snabba kolhydraterna är när du tittar på ”varav sockerarter”. Speciellt när du är nere på kolhydrater som ligger under 10 gram/100 gram kolhydrater.

Vetemjöl har vi pratat om tidigare och den ligger alltså på 68 gram kolhydrater/100 gram. Vilket både du och jag efter de senaste inläggen har förstått är väldigt snabba och en riklig mängd kolhydrater som ger en stor mängd insulinfrisättning i din kropp vilket bland annat leder till insulinresistens, leverförfettning, metabolt syndrom och under en längre tid även risk för bland annat  typ 2-diabetes och då även en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

DSC_0607 (1)

Vi går vidare och tittar på andra produkter.  Corn Flakes, Kalas puffar, Fitness flingor, Havre Fras och Välling till våra minsta barn. Vilken av dessa kommer ge mest utslag på dina blodsockernivåer och kräver mest insulin? Vad tror du? Personligen skulle jag för några år sedan  sagt att vällingen är nyttigast, Havre frasen likaså. Vällingen ges till barn så den måste vara bra och nyttig! Fitness flingorna borde också vara riktigt nyttiga.  De riktar sig till atleter. Sen är de andra flingorna ganska onyttiga och framför allt Kalas Puffarna. Håller du med? Tänker du kanske i de banorna?

Tittar vi på ingredienserna och kolhydratmängd på dem alla ser det ut så här. Jag har även fet-markerat det som på något vis påverkar din lever negativt eller påverkar ditt blodsocker genom att insulin frisätts:

CornFlakes

Ingredienser: Majskorns som kokas med rörsocker, salt och majssirap. Valsas och rostas/torkas

Kolhydrater: 83 gram/100gram

Kalas puffar

Ingredienser: Glukossirap, socker, honung, karameliserat socker, melass, niacin, järn, riboflavin, tiamin

Kolhydrater: 83 gram/100 gram

Fitness flingor

Ingredienser: Fullkornsvete, ris, socker, oligofruktos, sirap, maltextrakt, salt, surhetsreglerande medel, antioxidantionsmedel.

Kolhydrater: 73,1 gram/100 gram.

Havrefras

Ingredienser: Fullkornshavremjöl, vetekli, socker, kornmalt, bakpulver, kaliumvätebikarbonat, salt

Kolhydrater: 58 gram/ 100 gram

Fullkornsvälling

Ingredienser: Skummjölk, avsaltat vasslepulver (från mjölk), havremjöl, fullkornsvetemjöl, vetestärkelse, grädde 8,5 %, rågmjöl, rapsolja, solrosolja, mineralämnen, vitaminer, torrjäst.

Kolhydrater: 55 gram/ 100 gram

Vetemjöl ligger på 68 gram kolhydrater/100 gram. Något som till exempel vällingen också består av till stor del. Även om vällingen är på 55 gram kolhydrater. Så ska man minnas att det är 55 gram oerhört snabba kolhydrater. Visst ser förpackningarna skrämmande lika ut. Det jag egentligen vill påvisa med detta är att här har vi produkter med nästan samma snabba kolhydrater men det som skiljer dem åt är hur de marknadsförs. Är du en träningsatlet köper du såklart fitnessflingorna och tror att de är riktigt sunda för din träning.

Kalas puffarna riktar sig enbart till våra små barn. Förpackningen ser rolig ut. Det smakar fantastiskt gott. Du får ett nöjt barn som får en superkicka av den snabba blodsockerstigningen. Dessutom får du någon timma senare ett grinigt barn som inte står sig mätt då blodsockret är nere på låga nivåer igen och hjärnan skriker efter en ny kick. Istället för Kalas puffar skulle jag personligen lika gärna ge godis till mitt barn med typ 1-diabetes till frukost. Insulinnivåerna skulle bli densamma i grova drag. Godis ligger på ca 79 gram kolhydrater/100 gram. Men visst, det är lite snabbare socker men skillnaden är inte så stor som många tror.

Vällingen, den riktar sig till våra absolut minsta, små barn. Barn som kanske bara är 6 månader och har en mindre  blodvolym än vi vuxna.  Det här är oerhört snabba kolhydrater som ges i deras små kroppar. Ger jag en vällingflaska där mängden är 4,5 msk välling så landar jag på en dos insulin motsvarande 45 gram snabba kolhydrater. Kommer du ihåg doserna jag landade på när jag jämförde smörgås med pizza? Eller smörgås med kanelbulle?

Dessutom finns det andra aspekter med vällingen att ta hänsyn till som påverkar ditt barns blodsocker och insulinnivåerna betydligt mer än vad flingorna gör. Vällingen är flytande och serveras dessutom varm. Tänk dig din magsäck som en tratt. Häller du ner flingor blandat med till exempel fil så tar det en stund innan  det hinner rinna ner i tratten och gå ut i dina blodkärl. Men vällingen, vad händer med den när den kommer ner i tratten? Det finns inget som bromsar upp den. Den går i rasande fart ut i dina blodkärl. Dessutom är den uppvärmd vilket gör upptaget ännu snabbare. Barnet är troligen fastande på morgonen när vällingen intas vilket också påskyndar upptaget. Dessutom är kortisolnivåerna högre om den intas på morgonen, vilket du är bekant med nu. Här är vi uppe i ruskigt stora doser som säkert intas både till morgon och kväll hos våra små barn. Jag skulle vilja påstå att vällingen är den absolut snabbaste och sämsta valet av alla dessa. Sen på andra plats kommer alla de övriga tillsammans.

Eftersom den stora gåtan till vad som orsakar typ 1-diabetes inte är löst. Så följer jag aktivt utvecklingen och forskningen kring sjukdomen.  Det publicerades nyligen en studie där forskare tittat på kopplingen mellan bebisars viktuppgång och typ 1-diabetes. Bebisar som går upp mycket i vikt under det första året kan ha en högre risk att utveckla typ 1-diabetes, tyder denna studie på.

Artikeln publicerades i Jama Pediatrics, december 2015. Infant Growth and Risk of Childhood-Onset Type 1-Diabetes in Children From 2 Scandinavian Birth Cohorts.

I studien finner man ett samband mellan viktuppgång under de första 12 månaderna och risk för typ 1-diabetes. I snitt gick barnen upp sex kilo det första året. En viktuppgång med en standardavvikelse var kopplad till 24 % högre risk att utveckla typ 1-diabetes. Forskarna anser att studiens storlek är en styrka och man tittade på 99 832 barn i Norge och Danmark. I det norska registret följdes barnen tills de var 8, 6 år gamla, medan de följdes upp till 13 års ålder i den danska. Barn som fick typ 1-diabetes före 1-års ålder uteslöts ur studien. Forskarna spekulerar kring orsaker till sambandet och menar att en möjlig förklaring skulle kunna vara att en snabb tillväxt ökar kraven på beta cellerna att producera insulin.

”A possible explanation for this link might be that weight gain puts too much pressure on the body’s insulin production” Säger en av forskarna.

Studien blev omskriven på många ställen. Bland annat i  Science daily och i Diabetes Care Journal.

Är det skillnad mellan det synliga och dolda sockret?

DSC_0619

Jag tycker man ska belysa det dolda sockret lika mycket som det synliga. Coca-Cola, godis, glass, kakor, chips mm. Det är det synliga sockret. Jag ska ta dig med i butiken och visa några av de dolda sockerfällorna. Som påverkar dina blodsockernivåer och dina insulinnivåer men som marknadsförs som hälsosamma.

DSC_0623

Cocoa-Cola

Ingredienser: Kolsyrat vatten, socker, färgämne,surhetsreglerande medel, naturliga aromer (inkl. koffein)

Kolhydrater: 10,6 gram (varav sockerarter 10,6gram)/100 gram

Apelsinjuice

Ingredienser: Apelsinjuice från koncentrat med fruktkött, pastöriserad (här behöver jag vara kemist för att förstå innehållet. Borde det inte endast vara kallpressad frukt? Och varför pastöriseras denna produkt? Är den verkligen 100 % squeezed fruit som det påstås på framsidan av produkten?).

Kolhydrater: 9,5 gram (varav sockerarter 9,3 gram)/100 gram

Proviva (Blåbärssmak)

Ingredienser: Vatten, blåbär, socker, modifierad potatisstärkelse, havremjöl, Vitamin C, syra, maltmjöl av korn.

Kolhydrater: 11 gram (varav sockerarter 10gram)/100 gram

Ser du att kolhydratmängden i grova drag är densamma i dem alla? Även sockerarterna! I grova drag räknat så ur ett blodsocker och insulinnivåertänk så är du uppe i samma nivåer oavsett vilken utav dessa du dricker. Men vi tror att vi är sunda när vi dricker juice eller proviva. Här är skillnaden att jag som konsument vet om att jag dricker socker när jag väljer Coca-Cola. Men jag är inte medveten om det när jag väljer en ”hälsosam” Juice eller proviva dryck. Kan vara värt att fundera kring!

Vi går vidare till kryddhyllan!DSC_0618

Honungssmak

Ingredienser: salt, paprika, lök, socker, vitlök, tomat, jästextrakt, andra kryddor (denna är spännande, jag vill veta vilka andra kryddor!), cayennepeppar, honungsarom, aromer, chilipeppar,syra,klumpförebyggande medel, maltodextrin, rökarom.

Salladskrydda

Ingredienser: Salt, socker, lök, selleri, selleri, vitlök, koriander, tomat, persilja, oregano, svartpeppar, jästextrakt, citronjuicepulver, syra, timjan.

Inget utav dessa kommer att kräva extra insulin. Däremot vill jag visa på hur sockret har smugit sig in även i vår kryddhylla i butikerna.

DSC_0624

Pesto

Ingredienser:Solrosolja, basilika, potatisflingor, olivolja,ost, pinjenötter, havssalt, vitlök, laktos från mjölk, socker, naturliga aromer, surhetsreglerande medel.

Lantsalami

Ingredienser: griskött, späck, salt, kryddor (koriander, vitlök,ingefära, vit- och svartpeppar, lök),arom, mangold, glukossirap, dextros.

Lantsalamin är något som det går åt insulin för. Ger vi detta till vårt barn så får vi också ge en dos insulin för det.

Slutsats!

  1. Läs på ingredienserna vad produkten innehåller.
  2. Behöver du vara en kemist för att förstå den så är det troligen ingen bra produkt för din kropp.
  3. Det går inte åt extra insulin för till exempel enbart pesto. Men lägger du ihop alla dessa bäckar små så blir forsen allt större.
  4. Har du dessutom övervikt, metabolt syndrom, typ 2-diabetes eller typ 1-diabetes eller rubbade blodfetter är det klokt att ha extra koll på ingredienserna och kolhydratmängderna för att undvika och åtgärda insulinresistens.
  5. Är du frisk är det klokt att undvika alla snabba kolhydrater och dessutom allt socker som inte bara påverkar blodsockernivåerna utan också innehåller 50 % fruktos.
  6. Står det på förpackningen eller drycken att den inte är lämplig för gravida, ammande barn, små barn eller till folk med hjärtproblem, nedsatt leverfunktion, njursvikt mm.  Då är den såklart inte heller lämplig för någon annan människokropp heller.
  7. Fokus har de senaste 50 åren legat på att ta bort fettet. När fettet tas bort i vår mat så smakar det inte lika gott. Därav tillsätter producenterna  socker i maten för att det ska smaka bättre. Socker som dessutom är beroendeframkallande och får oss att komma tillbaka till samma produkt och köpa den igen.

En systematisk jämförelse visar att fettsnåla produkter innehåller mer socker än standardprodukter. A systematic comparison of sugar content in low-fat vs regular versions of food

Jag vill påminna dig igen om att insulin även får kroppen att lagra fett. Stora doser/nivåer insulin ökar alltså lagringen av fett i dina fettdepåer. Stora doser insulin leder till insulinresistens. Dessutom är det kopplat till andra sjukdomar som jag kommer gå in på framöver. 

Avslutningsvis vill jag nämna att vi idag kalla typ-2 diabetes för åldersdiabetes. En sjukdom som förr i tiden inte har existerat. I vår tid förknippar vi den som åldersdiabetes. Något som drabbar äldre. Först nu har fler och fler fått upp ögonen för att den är starkt relaterad till livsstilen. En sjukdom som oftast diagnostiseras när vi blir äldre men som är ett resultat  av vad du äter just idag och imorgon och framför allt vad du ger dina barn för mat i dag kommer att avgöra deras hälsa i framtiden.

Vi har idag barn med typ 2 diabetes i Sverige. Via nationella diabetesregistret kan du ta del av exakt hur många det är. De är idag 52 barn i Sverige med typ 2-diabetes. Jag ringer upp och pratar med personalen bakom det nationella diabetesregistret. Jag vill veta hur gamla barnen är som har sjukdomen. Hon blir skeptisk till mig. Hon undrar vad jag är ute efter. Varför vill jag veta allt detta. Jag förklara mitt bakomliggande intresse för henne och hon förklarar då för mig att det finns en viss skillnad mellan typ 1- och typ 2 – diabetes. Jag förklarar att jag är väl medveten om det och att jag själv lever med diabetes och har reagerat över de doser insulin jag behöver ge min dotter för den kosthållning vi tidigare åt. Hon är fortfarande skeptisk men instämmer med att det finns idag 52 st barn i Sverige med typ 2-diabetes. Hon vill inte ge exakta siffror för hur gamla de är men hon säger iallafall att de alla är mellan 10-17 år. Hon tycker inte det är så farligt och inget att oroa sig för.

Här är Tabellen från nationella diabetesregistret där jag finner att det idag finns 52 st barn med åldersdiabetes typ- 2.  Det är 52 st för många!

Vi bör inte längre kalla denna sjukdom för åldersdiabetes! Jag är inte alls övertygad om att det bara är det synliga sockret som är boven bakom denna utveckling i samhället!

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

Lämna en kommentar