Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Insulinresistens- Insulinkänslighet

När vårt barn fick typ 1-diabetes så tänkte vi till en början att vi trycker ner hennes höga blodsocker med stora doser insulin. Någonstans inom mig reagerade jag som mamma och kände att nej, är detta så klokt? Ska det verkligen gå till såhär? Jag ville bilda mig en uppfattning kring insulindoser. Så jag började läsa. Läste böcker, läste fler böcker som i sin tur rekommenderades i dessa. Jag läste de vetenskapliga studier jag kunde hitta inom ämnet. Samtidigt, provade jag mig fram på vårt barn för att där direkt kunna få svar på hur det fungerar i verkliga livet.

Jag ska samtidigt nämna att insulin behövs om du har ett barn med typ 1-diabetes.  Men däremot tycker jag man ska diskutera hur mycket som behövs. Jag vet själv att jag till en början funderade på hur mycket och vilka kolhydrater hon bör äta och hur mycket insulin hon bör få. Hon ska självklart följa sin tillväxtkurva. Insulin är viktigt för att våra barn ska växa. I normalfallet passerar insulin levern hos de flesta av oss. Lever du dock med typ 1-diabetes blir insulinhalterna i levern lägre, då insulin tillförs utifrån genom huden. Därför får inte tillväxtsystemet samma skjuts. Barn med typ 1-diabetes växer generellt långsammare och kommer in senare i puberteten. På grund av sen pubertet växer de under en längre tidsperiod i tonåren.  Barn med typ 1-diabetes blir därför generellt lika långa som andra barn men de når sin slutlängd något senare.

Nu blev detta  ett sidospår. Men jag vill belysa detta då föräldrar till barn med typ 1-diabetes följer bloggen.  Men mitt huvudsyfte är att vi inte behöver så mycket insulin som serveras oss idag via olika kostval.  Har du dessutom typ 2-diabetes eller övervikt har du redan insulinresistens och då är ett steg i behandlingen att förbättra känslighet för insulin.

Om du går länge med höga nivåer av blodsocker leder det till höga nivåer av insulin. Det är du med på? Cellerna kommer då reagera dåligt på insulin och ta upp för lite av det glukos du har i blodkärlen. Blodsockret i dina blodkärl stiger och din bukspottkörteln svarar då med att ännu mer insulin frisätts. Visst ser du den onda spiralen?

Intar vi en kost med socker, snabba kolhydrater, överskottsfruktos, överskottskalorier och konstant stressar leder alla dessa faktorer till höga nivåer av insulin i kroppen.

  • Desto mer fruktos du äter, desto mer fett lagrar levern.
  • Desto mer fett som lagras i levern desto större insulinresistens har du.
  • Vid stress frisätter kroppen kortisol och adrenalin. Det är två hormoner som bland annat höjer blodsockret och därmed också stimulerar insulinfrisättningen.
  • Hög insulinfrisättning leder till insulinresistens vilket är en bakomliggande orsak till typ 2-diabetes och övervikt.
  • Stora insulindoser påverkar också din IGF-1 faktor vilket får cellerna att föröka och dela sig. Detta i sin tur påverkar bland annat ditt kolesterol negativt. Celldelningen är ju inte önskvärd om du dessutom har en cancerdiagnos.
  • Insulinresistens påverkar dessutom din aptitreglering, ditt leptinhormon, och ger i sin tur leptinresistens. Vilket leder till utebliven viktnedgång, nedsatt ämnesomsättning och nedsatt sköldkörtelhormon. Vi går in mer på det framöver.

Insulinresistens menar många forskare och experter är en grogrund till stor ohälsa i vårt samhälle.

Desto mer av ett ämne du har desto mer utvecklar du resistens för det. Kroppen börjar svara dåligt på det ämnet.

Vi kan ta ett jämförande exempel. Alkohol.  Kanske inte det bästa exemplet men det får duga.  Låt oss anta att du i normala fall tar ett glas vin till maten varje fredag och lördag kväll. Då är din kropp van med denna mängd alkohol som kommer in i hjärnan och berusar den. Har du sedan uppehåll i en månad helt och hållet från alkohol. Och efter fyra veckor tar ditt glas vin till maten på fredag kväll igen. Hur reagerar du då? Blir lite mer påtagligt berusad av det glas vinet? Mest troligt! Din kropp har nu blivit mer känslig för samma ämne som den tidigare var resistent mot. Precis samma är det med insulin.

Att eftersträva är att uppnå insulinkänslighet.

Desto mer resistent mot insulin du är desto mer effekt vill du ha och uppnå en mer känslighet för insulinet. Kostomläggning är huvudrådet för att få tillbaka insulinkänsligheten igen. Motion och olika varianter av fasta har också sina bevisade positiva effekter man kan bidra med för sin ökade insulinkänslighet.  Hänsyn tas alltid utifrån ditt utgångsläge. Där det såklart är olika beroende på vilket utgångsläge du har. Skillnad görs beroende på om du har typ 2-diabetes, typ 1-diabetes, är helt frisk eller är en aktiv träningsatlet till exempel. Däremot tror jag alla kan må bra av att öka sin insulinkänslighet då och då.

Tyvärr hittar jag inte mycket forskning kring insulindoser.  Däremot fann jag  en studie  där syftet var att ta reda på om höga insulindoser kan ha ett samband med hjärt-kärlsjukdom. Just i denna så finner man inget samband.

Det vi i vår familj kom fram till vid denna tidpunkt var att stora insulindoser ville vi inte ha. Vi ville ha bra normala nivåer.  Vi ville inte heller ha höga nivåer av blodsocker. Nu kom vi till ett beslut i familjen där vi insåg att det endast fanns en väg att gå som vi tyckte var den rätta. Att göra en kostomläggning!

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

Lämna en kommentar