Om kosten

Så här såg vår familjs kosthållning ut tidigare innan vi fick typ 1-diabetes i familjen.

  • Frukost: En tallrik jordgubbsyoghurt med havrefras eller en tallrik havregrynsgröt med mjölk och en smörgås till detta. Ett glas mjölk att dricka. Motsvarande 80 gram kolhydrater.
  • Lunch: Pannkakor gjorda på mjölk, ägg och vetemjöl. Åt vi två stycken pannkakor med lite sylt kom vi upp i 50 gram kolhydrater.
  • Middag: Lasagne, köttfärssås och spaghetti eller korv och makaroner. Motsvarande 45 gram kolhydrater per rätt.

Dessutom blev det ofta ett mellanmål och kvällsmål: Smörgås (20 gram kolhydrater), en tallrik fil (3 dl= 15 gram kolhydrater) eller en frukt, då gärna banan (15 g kolhydrater).

Hos en vuxen person innehåller blodet normalt fem gram socker, i form av glukos i blodkärlen. Vilket motsvarar samma mängd som finns i ett par godisbitar eller i 5 kokta makaroner. Ett barns kropp innehåller två gram glukos vilket motsvarar ca två kokta makaroner. Den kost vi tidigare åt innehöll stora mängder kolhydrater (samtliga väldigt snabba kolhydrater dessutom), vilket gjorde att vi alla hade blodsockerkurvor som svängde kolossalt mycket. Värst var det för vårt barn med typ 1-diabetes som pendlade mellan 2,0-22,0 mmol/liter i blodsocker. Referensvärdet är att ligga mellan 4,0-6,0 mmol/liter. Nämnas bör även att med dessa rikliga och snabba kolhydrater krävdes det stora doser insulin vilket i ogynnsamma doser b.la. får kroppen att lagra fett. Genom att fokusera på bra, långsamma kolhydrater som ger en jämnare blodsockerkurva minskar dessutom ditt insulinbehov.

Blodsockerkurva

Vid typ 1-diabetes

Diagram som visar blodsockerkurva hos typ 1-diabetiker vid bra respektive dålig kost. Kost innehållande socker och snabba kolhydrater. ger en pendlade kurva melan 2 - 22 mmol/liter. Kost innehållande bra kolhydrater. ger en jämn kurva mellan runt 6 mmol/liter.

Idag finns det mycket dolt socker i kosten. Det gäller t ex vetemjöl som omvandlas till druvsocker i kroppen. Proteinprodukterna i charken innehåller oftast både druvsocker och socker, ibland även potatisstärkelse och potatismjöl, vilka alla är blodsockerhöjande och kräver stora, onödiga doser insulin. Grönsakspåsarna i frysdisken kan även de innehålla socker.

Vi tar ett exempel. Ifall du vanligtvis tankar din bil med blyfri 95-oktanig bensin men istället ger den diesel fungerar inte bilen optimalt efter det. Precis likadant är det med människokroppen. Ger vi den fel näring kommer den inte att fungera optimalt och sjukdomarna kommer. När en bil går sönder är det lätt att byta ut de delar som är trasiga. Detta är svårare med människokroppen. Det är svårt att reparera en njure som inte fungerar optimalt på grund av att för höga blodsockernivåer frätt sönder kärlen i njuren. Det är svårt att operera hjärtat eller byta ut det till ett nytt när kärlen som förser det med syre inte fungerar optimalt.

Vi behöver bara flytta oss ungefär fyrtio år bakåt för att se hur vi åt innan dess. Tänk tillbaka på hur dina mor- och farföräldrar åt! Det var inte mycket pasta, ris, vitt bröd, sötad fil och lightprodukter! Visst åt man bröd och fikade med vetebulle ibland, men inte alls i samma utsträckning som idag. Potatis var förhållandevis lätt att odla. Den åt man i lagom mängd, så det räckte över vinterhalvåret. Dock inte i form av pommes frites och potatischips! Köttet kanske kom från den lokala slaktaren, eller så hade man ett par grisar på gården som gick till slakt. Man visste var köttet kom ifrån och vad djuren hade ätit. En kost som är fri från onödigt socker och onödiga tillsatser kommer att främja din hälsa.