Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Metabola Syndromet

Det här blogginlägget kommer att handla om ett syndrom som 25 % av oss, som är äldre än 30 år, går omkring med. Det spelar ingen roll om du är smal eller har övervikt och bukfetma. Du kan ha det ändå. Det här är ett skenande, växande samhällsproblem. Och vi vet inte ens om det! Det diagnostiseras inte förrän det gått för långt och sjukdomar bryter ut i stället. I medicinska termer kallas det för det metabola syndromet.

Uppkomsten av syndromet sker mest troligt genom en rad olika händelser. Brist på motion, intag av överskottskalorier och ett onormalt ökat intag av kolhydrater som kroppen inte kan komma att hantera.  En övervikt riskerar att uppträda vilket ger förutsättning för att en negativ insulinresistens ska uppstå. Lägger man ihop all mängd kolhydrater vi får i oss genom kosten leder det till allt det jag tidigare skrivit om. Du får höga blodsockernivåer och samtidigt mest troligt problem med din kropps blodsockerreglering. Vilket också kallas för pre-diabetes och är förstadiet till typ 2-diabetes. I praktiken innebär det  att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin eller kroppen reagerar dåligt på insulinet. Bukspottkörteln får jobba hårt och det blir höga doser insulin för att få ner blodsockernivån i kroppen. Personer med metabolt syndrom får således höga nivåer av blodsocker med höga insulinnivåer som följd i kroppen. När sen insulinet kommer ikapp och får ned blodsockernivån så sker ett dyk av blodsockret och du känner dig trött och seg.

Diagram som visar blodsockerkurva hos typ 1-diabetiker vid bra respektive dålig kost. Kost innehållande socker och snabba kolhydrater. ger en pendlade kurva melan 2 - 22 mmol/liter. Kost innehållande bra kolhydrater. ger en jämn kurva mellan runt 6 mmol/liter.

Många vet inte om att de har metabolt syndrom förutom de gånger de ställer sig på vågen eller går till läkaren för att kontrollera sina blodfetter och blodsockervärden.

Metabolt syndrom är dessutom kopplat till ett för lågt gott kolesterol (HDL) och för höga triglycerider, vilka är två av våra blodfetter. Man kan även se en blodsockerhöjning på fasteblodsockret.

Risken med metabolt syndrom är att tillslut orkar inte bukspottkörteln med att producera mer insulin. Insulinresistensen blir högre. Då går sjukdomen över till att bli typ 2-diabetes. Metabolt syndrom och typ 2-diabetes är i sin tur kopplade till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

I Sverige är det fyra av tio som dör i hjärtsjukdom. Med kraftigt minskad rökning och fler och mer förebyggande mediciner och en bättre sjukvård (då framför allt akutsjukvård) lever många ändå länge innan de dör.

Något som ofta ses på mottagningen är att det verkar dessutom som om det hör ihop. Om du har en övervikt riskerar du att få  typ 2 -diabetes. Vid övervikt ses ofta högt blodtryck, och oftast rubbade blodfetter. Dock inte alltid. Vid typ 2-diabetes ses ofta runda magar och höga blodtryck. Det man kan fundera kring är om övervikt, typ -2 diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar hänger ihop.

Hur vet du om du själv har metabolt syndrom?

Metabolt syndrom innebär att du har minst tre av dessa nedanstående:

  1. Övervikt: Midjeomfång >102 cm hos män, >88 cm hos kvinnor
  2. Högt blodsocker: Fasteblodsocker > 6,1
  3. Högt blodtryck: Som lägst 130/85, eller blodtrycksmedicin
  4. Blodfettsrubbning 1: Triglycerider > 1,7
  5. Blodfettsrubbning 2: HDL- kolesterol < 1,0 (män), < 1,3 (kvinnor)

Ökat midjeomfång är väldigt vanligt idag. Även väldigt låga nivåer av HDL-kolesterol och höga nivåer av Triglycerider. Ett högt fasteblodsockervärde ses oftast efter att det redan har blivit rubbningar på blodfetterna.

Provmaterial, stetoskop och blodtrycksmanchett som används för att ta blodtrycket

Det finns tyvärr inte tid och resurser att lägga energi på att förebygga metabolt syndrom inom vården. Genom att vara steget före och i god tid upptäcka dessa symtom och åtgärda dem genom kostomläggning och bra motion så reduceras riskerna att insjukna i typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar för att bara nämna några.

På mottagningen sker en första konsultation och blodprovstagning. Följs sedan upplägget så sker återbesöket efter 8 veckor. Då har värdena korrigerats och patienten har inte längre något metabolt syndrom.

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

Lämna en kommentar