Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Patientfall- Typ 2-diabetes och rubbade blodfetter

I början av maj kontaktar Axel mottagningen. Han är numera pensionär. Han berättar att han är uppvuxen på en bondgård och har ätit husmanskost under hela sitt liv. Han säger att han inte ätit speciellt mycket socker, läsk, kakor med mera.  Han har haft ett stillasittande jobb hela sitt liv. Däremot har han älskat att röra på sig på fritiden.  Hans far hade typ 2-diabetes som upptäcktes väldigt sent. Hans bror hade typ 2-diabetes. Axel själv har haft typ 2-diabetes de sista sexton åren. Det var torsdagen innan midsommar år 2000 som han började upptäcka en onormal törst och började kissa mycket. Hans fru tog ett blodsocker på honom som visade på 26 mmol/liter. Det blev inläggning på sjukhuset och några dagar senare skrevs han ut med insulinkänslighetshöjande tabletter. Sedan dess har han ätit dessa tabletter. Han har levt på som vanligt och inte gjort några större förändringar med varken kost eller träning. Snarare så drog han ned på träningen och det blev mer av god mat och god dryck under de sista yrkesverksamma åren. Han berättar att hans blodsockervärden nu det sista halvåret har börjat bli sämre och sämre. HbA1c värdet (långtidsblodsockret) ligger på 54 mmol/mol. Hans diabetessjuksköterska vill nu att han ska börja med insulinsprutor i tillägg till tabletterna för att kunna hålla blodsockernivåerna nere. Han undrar om jag kan hjälpa honom att förbättra sina värden så han kan undvika att börja med insulinsprutor?

Vi tar det från början. Varför står Axel där han står idag?

När Axel äter socker, snabba kolhydrater eller kolhydrater i allmänhet så kommer dessa att omvandlas till glukos i hans blodkärl. Det gäller även till viss del protein och då framför allt aminosyrorna alanin och glutamin som konverteras till glukos via levern.  För att cellen ska kunna ta upp detta glukos och därmed få bort det från blodkärlen så frisätts insulin från hans bukspottkörtel. Hans bukspottkörtel innehåller beta-celler. Det är dessa celler som frisätter insulin. Insulin i sin tur är hormonet som möjliggör att Axels celler kan ta upp glukos som i sin tur blir till energi i kroppens organ. Genom denna process  minskar glukosnivån i blodkärlen.  Det som inte används till energi av kroppen sparas i musklerna, levern och i kroppens fett, i väntan på att bli använt. Det är framför allt när glukos ligger kvar ute i blodkärlen som det orsakar hans kropp stor skada och det är det som händer vid typ 2-diabetes. Detta medför att risken ökar för att drabbas av svåra följdsjukdomar som exempelvis ögonskador, njurskador, hjärt-kärlsjukdomar och svårläkta bensår. Därav mäter man blodsockernivåer så att det ska ligga mellan 4-6 mmol/liter hos friska och mellan 4-8 mmol/liter hos en individ med typ 2-diabetes.

Vid typ-2 diabetes finns det dock olika faktorer som påverkar blodsockret. Antingen förmår beta-cellerna inte att producera så mycket insulin som behövs i relation till den mängd glukos som cirkulerar i blodkärlen, eller så är det att Axels insulinreceptorer inte svarar tillräckligt på det insulin som faktiskt produceras av hans beta-celler. Dessutom har Axel en övervikt som bidrar till att han är insulinresistent. Han får en minskad effekt av sitt insulin och har istället en ökad tendens att lägga på sig mer vikt, speciellt kring magen. Det viscerala fettet (fettet runt bukens inre organ) på magen bidrar starkt till hans insulinresistens.  Dessutom har han en hereditet (ärftlighet) för typ 2-diabetes då både hans bror och far hade det.

Vad är syftet med medicinerna han äter?

Det är inte bara genom det socker och snabba kolhydrater som Axel äter som påverkar hans blodsockernivåer. En del av det glukos som frisätts ut i blodkärlen frisätts från Axels lever. Det gör det i stort sett hela tiden under dygnet. Men framför allt sker det vid olika typer av kostintag, vid träning och under natten när han sover för att nämna några, bland annat via glukagonfrisättning som styrs av alfa-cellerna.

Metformins huvudsyfte är att reducera att glukos från levern frisätts till blodkärlen, öka insulinkänsligheten, förbättra glukosupptaget och förbränningen av glukos i muskulaturen.  Axel har även fått medicinen Januvia utskrivet. Det är också en medicin vid typ 2-diabetes som oftast skrivs ut när kost och motion tillsammans med Metformin inte ger en tillräckligt god blodsockerkontroll. Januvias  huvudsyfte är att  uppnå en förbättring av betacellernas förmåga att svara på glukoshöjning och att stimulera frisättningen av insulin. Vid högre insulinnivåer ökar upptaget av glukos i vävnaden. Desto mer glukos i blodkärlen, desto mer insulin behöver frisättas. Dessutom verkar detta läkemedel genom att hämma frisättning av glukagon från alfa-cellerna i bukspottkörteln. Vilket också leder till att medicinen också kommer att hämma glukosfrisättning via levern till blodkärlen.

Så enkelt förklarat, med hjälp av läkemedlen vill man öka insulinproduktionen för att hålla ned de glukosnivåer som finns i kroppen. Dessutom garderar man sig med att förhindra att glukos som finns lagrat i levern eller som levern själv vill ge kroppen,  hämmas och ger en minimal frisättning.

Det man också kan göra för Axel är att med hjälp av kosten minska hans mängd av lagrad glukos i levern, så levern inte behöver belastas så mycket den vägen. Man kan dessutom sänka blodsockernivåerna i blodkärlen. Detta ihop med läkemedel kommer ge en bra effekt! Sen kan jag inte på förhand säga exakt hur bra effekten blir!

Vad är ett HbA1c-värde?

Enkelt förklarat så finns proteinet hemoglobin (Hb) i de röda blodkropparna, som transporterar syre. På hemoglobin fastnar sockermolekyler. Då bildas HbA1c, ett så kallat glykerat hemoglobin. HbA1c ökar med antalet timmar per dygn som man har högt blodsocker. Det ökar snabbare ju högre blodsockret är.

När man mäter HbA1c med blodprov får man ett värde i mmol/mol. Det står för hur mycket socker som är bundet till hemoglobinet. HbA1c-värdet avspeglar hur blodsockret varit under omkring tre månader och främst under de senaste 6-8 veckorna. Det beror på att varje dag bildas nya röda blodkroppar, medan andra som hunnit bli gamla bryts ned efter cirka 120 dagar.

Man behöver mäta HbA1c minst var tredje månad vid diabetes, och oftare om det är högt eller lågt. Det är extra viktigt att följa det i samband med läkemedeljustering och koständringar.

Om HbA1c är högt ökar risken för följdsjukdomar i blodkärl, ögon, njurar, hjärta och nerver. Varje steg i rätt riktning av detta värde är bra.

Nedan finner du  riktlinjer för hur olika individer i olika åldrar bör ligga i sitt HbA1c. Däremot tycker jag inte det är fel, att i Axels fall, sikta på normala friska individers nivå även om personen i fråga har typ 2-diabetes.  Enligt sjukvårdens riktlinjer är det ok att ligga under 52 mmol/mol. Men nu när Axel har 54 mmol/mol, alltså en trend av att hans HbA1c- värden har börjat bli sämre, blir rådet att han bör börja med tilläggsbehandling av insulinsprutor för att hålla blodsockernivåerna nere. Det kloka vore om Axel istället låg på samma nivåer som en frisk individ över 50 år. Alltså mellan 31-46 mmol/mol.

HbA1c referensvärden:

  • Under 50 år = 27-42 mmol/mol.
  • Över 50 år = 31-46 mmol/mol.
  • Vid diabetes = under 52 mmol/mol.

Ett stigande HbA1c är en larmsignal som säger: Vad nu då? Vad behöver jag nu göra?

HbA1c kan vara väldigt bra att titta på när man ska leta efter metabola syndromet eller diabetes för att diagnostisera. När det gäller HbA1c på redan diagnostiserade typ 2-diabetes patienter så fokuserar jag inte i första hand på HbA1c värdet. Jag vill hellre veta hur den dagliga blodsockerkurvan ser ut. I Axels fall blir första målet att uppnå dagliga blodsockervärden under 8 mmol/ liter i blodet. Nästa mål blir att få blodsockret mellan 4-6 mmol/liter. Når han det första målet så har han ett bra HbA1c. Sen blir det såklart ännu bättre desto bättre blodsockerkurva han får.

När det gäller typ 1-diabetes kan första målet bli att uppnå en blodsockerkurva mellan 4-8 mmol/liter. Sen när den är nådd, kan nästa mål bli att nå nivåer mellan 4-6 mmol/liter.  Då kan det ibland vara möjligt att korrigera med en liten dos insulin redan när  blodsockerkurvan går över upp mot 7 mmol/liter istället för 8 mmol/liter. Däremot är detta  finjustering med blodsockerkurvan, och det ligger mycket  jobb bakom detta innan man når dit. Dessutom när det gäller barn med typ 1-diabetes så är det inte helt så enkelt som det kan låta. När det gäller barn är det inte bara den dagliga blodsockerkurvan och HbA1c som är viktig. Dessutom måste du ha med i tanken att barnet definitivt ska följa sin tillväxtkurva eftersom insulin också är ett tillväxthormon. Dessutom finns en mer betydande komplexitet kring beta-cellerna vid typ 1-diabetes och barn, vilket gör att  det inte går att ha samma tänk där som vid typ 2-diabetes hos en vuxen person. Jag vill understryka att det är otroligt viktigt att samtidigt undvika låga blodsockernivåer som är under 4 mmol/l hos barn, som medför andra mer akuta risker.

Tillbaka till Axel, vad äter han normalt till vardags när han kommer till mottagningen för första gången?

Så här ser Axels kosthållning ut en vanlig dag:

  • Frukost: Bröd, stekt ägg, bacon
  • Mellanmål: Äpple
  • Lunch: Husmanskost med grönsaker
  • Mellanmål: Kaffe med kex
  • Kvällsmat: The, smörgås, kokt ägg
  • Övrigt: Kaffe med kex

På helgen kan det så ut så här:

  • Frukost: Bröd, stekt ägg, bacon
  • Mellanmål: Äpple
  • Lunch: Husmanskost
  • Mellanmål: Kaffe och glass
  • Middag: Grillat kött, grönsaker, och sötpotatis
  • Övrigt: Kaffe och paj

Detta är en kosthållning som just bidrar till att han har sämre värden. Blodsockerkurvan när han först kommer till mottagningen pendlar dagligen mellan 8-12 mmol/liter. Hans HbA1c ligger på 54 mmol/mol. Han äter tre tabletter Metformin per dag samt en tablett Januvia. Han mäter aldrig sitt blodsocker och tycker inte om att göra det. Han väger 75 kg och är 177 cm lång vilket gör att han har ett BMI på 23,9  (man kan alltid diskutera trovärdigheten i BMI, men jag behöver värdet längre ned sedan som du kommer se).

Målet med behandlingen av Axel är inte att han ska bli medicinfri.  Däremot så är det extremt viktigt med tanke på hans diabetes, att han har blodsockervärden som ligger inom referensvärdena. När jag träffar Axel vill jag hjälpa honom att få det lättare att hantera sin sjukdom och att få bättre resultat för att hålla komplikationer kopplat till diabetes på ett tryggare avstånd. Jag vill även att han inte ska behöva börja med insulinsprutor, det vore ju toppen om vi kunde undvika det!

Så här ser blodproverna ut på Axel vid första besöket:

Besöksdatum:23 maj
Vikt75
Blodtryck130/60
P-glukos ( Fastevärde mindre än 6.1)7,5
HbA1c                                                            (Önskvärt mål: 31-46 mmol/mol)54
HDL-kolesterol  (ref: över 1,0 hos män)0,86
Triglycerider    (ref: mindre än 1,7)0,99

När det gäller referensintervaller har det nyligen kommit nya riktlinjer kring diabetes, det är numera ok att ligga upp till 140 systoliskt blodtryck (övertrycket eller arbetstrycket). Detta kan alltid diskuteras, men inte här och nu. De övriga referensintervallen är hämtade från klinisk laboratorium vid sjukhuset som analyserar blodproverna. Referensintervaller är inte helt lika från sjukhus till sjukhus, vilket kan vara bra att veta.  Som du kan se så vet vi redan att han har ett metabolt syndrom, han har tablettbehandlad diabetes. Och kanske snart även insulinbehandlad typ 2-diabetes! Tittar vi på hans värden så har han ett förhöjt fasteblodsocker, ett förhöjt HbA1c värde, ett för lågt HDL- kolesterol (det goda blodfettet). Triglyceriderna ligger bra. Detta visar på att han har tre värden som sticker ut. Hans midjemått är för högt. Så sammanfattningsvis har han fyra värden utanför referensvärdena, som jag vill att han åtgärdar. Övervikt runt magen, fasteblodsockret, HbA1c och HDL- kolesterolet.

Dessa värden är inte ovanliga på mottagningen. Jag ser det på många fler än vad jag själv hade väntat mig. Speciellt låga nivåer på det goda HDL- kolesterolet. Har man för låga nivåer av HDL-kolesterol så har man en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdom.

Allt börjar med hans blodsockerkurva!

Axel känner sig stressad över de höga blodsockervärdena. Han har börjat gå en promenad flera gånger i veckan. Dessutom har han börjat träna. Han tränar dock sju dagar i veckan. Det är lite väl mycket och kommer inte gynna hans hälsa i längden. Då är det bättre i hans fall att få en optimal träningsdos med rätt typ av träning. Det absolut viktigaste i hans fall blir att ta tag i kosten för att justera blodvärdena. När det gäller oron så påverkar den också. Jag försöker lugna Axel och förklarar att det kommer bli bättre, men hur mycket bättre, det kan jag inte säga.

Vad rekommenderar jag Axel att INTE äta?

Förutom de blodprover jag tar upp i detta inlägg så har jag tagit fler blodprover på Axel. Jag vill se trenden, sambanden och helheten i proverna. Bland annat mäter vi fettsyror som omega 3, omega 6, transfettsyror och mättade fettsyror. Jag mäter även insulinresistens även om det inte går att läsa av via ett enskilt prov så kan jag tyda det genom andra värden.  Han har ett rejält avvikande värde på arakidonsyra vilket är en omega 6-fettsyra. Arakidonsyra finns bland annat i äggula varpå jag inte kommer be honom överkonsumera ägg till frukost. Dessutom behöver han inta omega 3-rik kost för att uppnå en bättre balans. Han har en kraftig obalans i  Omega-6/ Omega-3. Med tanke på hans transfettsyror och då i synnerhet elaidinsyra så kommer jag  inte rekommendera honom att vräka i sig mejeriprodukter med hög fetthalt och lång hållbarhet. Han har extremt låg D-vitaminnivå, vilket är oerhört vanligt bland de flesta jag mäter detta värde på. Men Axel är på grund av sin ålder och sin typ 2-diabetes mer utsatt för lågt D-vitamin. Dessutom är D-vitamin relevant i hans behandling. Idag finns starkt stöd för samband mellan D-vitaminunderskott, typ 2-diabetes, övervikt, insulinresistens, hypertoni, hjärtinfarkt och stroke.

Så vad rekommenderar jag Axel att äta?

Jag delar med mig av hur jag själv jobbar med blodsockerkurvan. Hur och när han ska välja att äta vissa saker och när han inte ska det. Sen lyssnar jag av med Axel på vilken nivå han själv vill lägga det hela. Detta är viktigt. För det är sedan han som ska göra jobbet. Självklart tar vi bort socker. Vi tar också bort allt vetemjöl, då detta är en stor bov när det gäller en instabil blodsockerkurva. Det innebär att bullar, kakor men även pasta, bröd med mera försvinner då dessa innehåller vete. Här förstår vissa inte att en pastatallrik eller en brödbit påverkar blodsockret lika mycket som till exempel en bulle, ett par kakor eller faktiskt några godisbitar. Visst kan han ta fullkornspasta med lägre glykemiskt index  eller glykemisk belastning . Men det kommer inte i Axels fall ta honom närmare sitt mål. Vi vill nå riktiga resultat!

När man lever med en sjukdom som man ska ha med sig hela livet kan det ibland vara gott med fika. Jag vet att Axel kommer vilja fika. Så istället för att han ska tappa kontrollen över upplägget och riskera sämre resultat så får han med sig förslag på alternativ till bra fika som inte kommer påverka hans blodsocker något nämnvärt.

Så hur går det för Axel en vecka in på kostomläggningen?

Jag pratar med honom efter en vecka för att höra hur det går. Han säger att han inte mätt blodsockret, men han känner att det är bättre. ”Det känner jag i hela kroppen”, säger han. Jag vill att han mäter värdena och tar med tills vi ses på det första återbesöket. Så här ser hans blodsockervärden ut då:

Axels blodsockerkurvor14 juni
Morgon prov (faste blodsocker)8,1
Efter frukost6,3
Före lunch7,4
Efter lunch6,6
Före middag7,9
Efter middag7,2
Kväll7,1

Detta är bra. Vi har nått vårt första mål med att nå blodsockernivåer under 8 mmol/liter! Axel gör ett strålande jobb. Man ska veta att det ligger mycket jobb bakom för Axel i det han nu gör. Han har full uppbackning ifrån sin hustru som också är med på upplägget. Han tänker lika mycket på blodsockret som en annan gör. Han vill detta! Han vill göra en livsstilsförändring. Han följer upplägget och när jag träffar honom igen i juli då det gått 1,5 månad sedan första besöket ser det ut såhär:

Besöksdatum:23 maj08 juli
Vikt7572,5
Blodtryck130/60120/60
P-glukos ( Fastevärde mindre än 6.1)7,56,5
HbA1c                                                        (Önskvärt mål: 31-46 mmol/mol)5442
HDL-kolesterol          (ref: över 1,0)0,861,24
Triglycerider    (Ref: mindre än 1,7)0,991,03

Vikten har börjat gå ned. Fasteblodsockret har gått ned, HbA1c har gått ned rejält, HDL- kolesterol har gått upp, vilket vi vill. Triglyceriderna är det enda värdet som gått åt fel håll hittills. Detta är pågrund av att han just nu är under fasen där han fortfarande går ner i vikt, vilket påverkar hans triglycerider. Detta kommer stabilisera sig och bli mer rättvist när han avstannat i vikt.

Hans blodsocker har dock börjat sjunka. Blodsockervärdena är så bra att han har träffat sin diabetessköterska för att nu ta bort sin lunchtablett av Metformin.

Här gör vi också vissa justeringar för att öka hans muskelmassa både genom kost och träning. Större muskelvolym kommer gynna hans förbränning av glukoset. Detta kommer också påverka hans vikt, då muskler väger mer än fett.

Så hur ser det ut på vår slutkonsultation?

Hur ser blodsockervärdena ut när Axel kommer för sin slutkonsultation? Då har han aktivt jobbat med kosten sedan i mitten av maj till början av september. Det är inte speciellt lång tid. Här är det en trend jag är ute efter att få en bild av. Han har nu avstannat i vikt och nått sitt mål med viktnedgång.

Axels blodsockervärden:14 juni01 september
Morgon prov (faste blodsocker)8,16,4
Efter frukost6,36,3
Före lunch7,46,5
Efter lunch6,67,3
Före middag7,96,1
Efter middag7,26,7
Kväll7,15,3

Detta är bra! Det går åt rätt håll.

De övriga blodvärdena:

Besöksdatum:23 maj08 juli07 september
Vikt kg7572,570
Blodtryck (mmhg)130/60120/60125/70
P-glukos (fastevärde mindre än 6.1)7,56,57,2   (nytt värde 1 vecka senare:  6,8)
HbA1c                                                       (Önskvärt mål: 31-46 mmol/mol)544239
HDL-kolesterol          (ref: över 1,0)0,861,241,39
Triglycerider    (ref: mindre än 1,7)0,991,030,56

Hans fasteblodsockervärde förvånar mig. Vi pratar om vad han ätit och gjort dagarna innan som möjligen kan förklara detta värde. Vi hittar möjlig felkälla. Jag ber honom ta om sitt fasteblodsockervärde senare, som då visar på 6,8 mmol/liter. Hans blodsockerkurva ligger bättre och bättre hela tiden. Han är nästintill runt 6,0 mmol/liter hela tiden nu, till skillnad från innan då han låg mellan 8-12 mmol/liter dagligen i blodsocker. Hans HbA1c ligger fortsatt bra.

Nationella diabetesregistrets riskmotor.

Citat: ”NDR (Nationella Diabetesregistret) erbjuder ett verktyg för att beräkna och optimera en patients kardiovaskulära risk. Genom att mata in kända parametrar (HbA1c, diabetesdebut, blodtryck, kolesterolvärden m.m) ges en beräknad 5-års risk för kardiovaskulär sjukdom. Riskmotorn baseras på vetenskapliga studier som har validerats med hjälp av patientmaterialet i NDR. Verktyget är enkelt att använda och visar den absoluta kardiovaskulära risken i grafisk form”.

Detta verktyg används flitigt på en del vårdcentraler. Jag tänkte vi kunde använda den i Axels fall för att se hur det går för honom. Det är av yttersta vikt att hans tillstånd förbättras och inte försämras såklart.

Här kan du själv gå in och räkna ut din egna riskvärdering. Det finns dock vissa brister i den, kan jag tycka. https://ndr.nu/#/risk 

Vi börjar med de värden han hade när han först kom till mottagningen!

Skärmavbild 2016-09-20 kl. 10.36.16 (1)

Enligt denna uträkning hade Axel en risk på 11,5 %  att inom de närmsta 5 åren drabbas av kardiovaskulär sjukdom.

Räknar vi med de värden han har idag efter de månader som han jobbat med kosten, ser det ut såhär:

Skärmavbild 2016-09-20 kl. 10.40.13 (1)

En riskprocent som nu minskat från 11,5 % till 7,5 %, på dessutom bara några månader. Så var kommer detta sluta för Axel!

Jag pratade nyligen med Axel igen som berättar att hans diabetessjuksköterska har beslutat att ta bort alla hans diabetesläkemedel och han kommer endast att ha en tablett Metformin kvar. Både jag och hans diabetessjuksköterska kommer fortsätta att följa honom.

Slutsats

Det Axel åstadkommit från maj till september:

  1. Förbättrat sitt HbA1c värde från 54 mmol/mol till 39 mmol/mol
  2. Fått en blodsockerkurva som hitills ligger runt 6 mmol/liter istället för mellan 8-12 mmol/liter
  3. Viktnedgång på 5 kg
  4. Minskat midjemått
  5. Ökat sin insulinkänslighet
  6. Fått ett bättre fasteblodsocker
  7. Tagit bort alla sina diabetesläkemedel förutom en Metformintablett
  8. Höjt sitt goda HDL-kolesterol till inom referensområdet och därmed har han inte längre rubbade blodfetter
  9. Har ett fortsatt stabilt värde på sina triglycerid-blodfetter
  10. Höjt sin D-vitaminnivå
  11. Han gör nu något som rimligen borde vara omöjligt med tanke på den hereditet som han har anlag för
  12. Han har minimerat sina risker för att drabbas av följdsjukdomar
  13. Reducerat sin risk att inom de närmsta fem åren insjukna i kardiovaskulära sjukdomar från 11,5 % till 7, 5 %, på bara tre och en halv månad

Men framför allt!

Upplägget han fått har inte varit superstrikt, skulle det visa sig att hans värden börjar bli sämre igen så finns det fler verktyg att plocka fram åt honom. Han har nu tagit kontroll över sin sjukdom, istället för att sjukdomen tar kontroll över honom!

Jag mår toppen! Jag kommer aldrig gå tillbaka till det sättet jag tidigare åt på. Tänk om jag hade träffat dig för 16 år sedan Katarina!” säger han.

I normala fall hade Axel just nu suttit och fått instruktioner och utbildning i hur han ska injicera sig själv med insulinsprutor i tillägg till sina tabletter.  Men istället blev det än så länge tvärtom. Hans blodvärden är lika bra som hos en vältränad 30-åring och han trappar nu till och med ut mediciner.

Efter att ha läst detta, förstår du också att Axel självklart heter någonting annat i verkligheten och han har gett mig sitt godkännande att skriva om hans resa!

Added Sugar Intake and Cardiovascular Diseases Mortality Among US Adults

Socker i maten kopplas till farliga blodfettsnivåer

Mer kardiovaskulär död med mer tillsatt socker 

Så flyttade sockerindustrin fokus mot fett

Mindre socker-Mindre vikt

Många patienter mätte blodsockret för sällan

Hypovitaminosis D is associated with insulin resistance and beta cell dysfunction. 

Vitamin D and diabetes

Blodtrycksmålet 130/80 mm Hg vid typ 2-diabetes bör omprövas

Rekommenderat blodtrycksmål vid diabetes typ 2 ifrågasätts

Blood pressure and complications in individuals with type 2 diabetes and no previous cardiovascular disease: national population based cohort study

The effect of EPA and DHA on metabolic syndrome patients: a systematic review of randomised controlled trials.

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

3 kommentarer till "Patientfall- Typ 2-diabetes och rubbade blodfetter"

  1. Axel

    Snyggt skrivet Katarina.

  2. Axel

    Bra sammanfattning. Snyggt skrivet

    1. Katarina Skogfält

      Tusen tack Axel! Stort tack än en gång för att du delar med dig av din resa till andra.

Lämna en kommentar