Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa.

Insulinnivåer nr 1.


IMG_1569

Den här bilden kommer jag aldrig glömma. Det var en sen kväll. Jag var på väg med bilen upp till mitt föräldrahem utanför Stockholm. Ut efter vägen stannade jag på en bensinmack och var tvungen att tanka. När jag står där bredvid bilen skenar tankarna iväg med mig. Plötsligt landade mina ögon på just denna bild som satt på en stor reklampelare utanför butiken. ”Bra pris, och man får välja om man vill ha smörgås eller kanelbulle till” tänkte jag för mig själv. Men vänta lite… Det var just där och då det slog mig. Att jag för första gången tänkte kring insulinnivåer och inte bara kring kolhydrater. ”Jösses, så galet kan del väl ändå inte vara?!”

Jag vill understryka att det jag nu skriver om inte är vetenskapligt förankrat. Det finns inga studier kring detta område. Utan jag delar här med mig av det vi i vår familj lever med och kommer fram till kring insulin och insulinnivåer. Det kan säkert skilja sig åt från individ till individ och påverkas av din kroppsstorlek. Det finns dessutom mycket som påverkar blodsockernivån (motion, infektioner, hormoner, stress, senaste matintag och mycket mer). Jag har så gott jag kunnat optimerat alla förhållanden runt omkring med alla dessa andra faktorer som kan påverka en blodsockerkurva för att det ska bli så sanningsenligt som möjligt. Dessutom är detta ett framställt insulin som används och inte det kroppsegna.  Så än en gång! Det är inte vetenskapligt. Se det mer som ett exempel på hur verkliga livet fungera på just vårt barn.

Låt oss jämföra insulindoser för en smörgås på morgonen med en kanelbulle på eftermiddagen.

DSC_0455

Innehåll ingredienser:

  1.  Smörgås: Vetemjöl, rapsolja, socker och salt.
  2. Kanelbulle: Vetemjöl, smör, mjölk, jäst, salt, socker, kanel och pärlsocker till garnering.

Vikt i gram:

  1. Smörgås: 41 gram
  2. Kanelbulle: 41 gram

Kolhydratmängd:

  1. Smörgås: 20 gram
  2. Kanelbulle: 20 gram

Glykemiskt index (GI): Är ett mått på hur snabbt ett livsmedel påverkar ditt blodsocker. Man jämför livsmedel som innehåller 50 gram kolhydrater. Dock bör man ta hänsyn till att dessa värden påverkas om du samtidigt intar fibrer och/eller protein då dessa på olika sätt påverkar GI-värdet. Maten bearbetas då längre i din magsäck och det tar längre tid innan allt glukos når ut i dina blodkärl. Dessutom bör du ta hänsyn till hur din mat tillagas. Upphettning höjer GI- värdet då kroppen snabbare bearbetar uppvärmd mat. Är dessutom maten mosad, till exempel potatismos, som både är uppvärmd och redan bearbetad, leder det till att kolhydraterna stannar kortare tid i magsäcken och mycket snabbt tar sig ut i blodkärlen i form av glukos. Då höjs GI-värdet desto mer. Därav kan det vara irrelevant att jämföra kolhydrater utifrån ett GI-värde då livsmedel är olika kolhydrattäta, och att de oftast samtidigt intagits tillsammans med andra livsmedel.

  1. Smörgås (bröd, fint vitt):  71 Källa: g-i.se
  2. Kanelbulle (vetebulle) : 73  Källa: g-i.se

Glykemisk belastning (GB): På grund av att  livsmedel är olika kolhydrattäta är det svårt att till exempel jämföra 50 gram kolhydrater i bröd vilket motsvarar ca 2,5 brödskivor med ett intag av 50 gram kolhydrater i morötter vilket motsvarar ca 11 morötter. Vilket inte många skulle orka äta. Då togs istället uttrycket om glykemisk belastning fram. Detta värde uttrycker hur mycket en normalportion av det aktuella livsmedlet påverkar blodsockernivån .

Den beräknas på följande sätt: Antalet gram kolhydrater i en portion x GI/100

  1. Smörgås: 20 x 71/100= 14,2
  2. Kanelbulle: 20 x 73/100= 14,6

Så här långt är slutsatsen att det borde gå åt lite mer insulin till kanelbullen på eftermiddagen än vad det gör till smörgåsen vid frukost. Kanelbullen innehåller dessutom pärlsocker som borde påverka? Eller hur, visst verkar det rimligt? Men fungerar det så i kroppen eller kan det finnas andra aspekter att ta hänsyn till?

Det gör det såklart!

I kroppen har vi ett hormon som heter kortisol som påverkar ditt blodsocker. Kortisolnivån är oftast som lägst på natten vid 03.00-tiden. Du som lever med typ 1-diabetes får tidigt lära dig att kontrollera blodsockernivån vid den tiden på natten. Då det hör ihop med kortisol och att det oftast är då som ditt blodsocker är som lägst. Sen ökar kortisolnivåerna i kroppen under morgontimmarna. Det är då du ska vakna. Kortisol i sin tur höjer ditt blodsocker. På morgonen har du ett större påslag av insulinfrisättning redan från början i kroppen för att kompensera den blodsockerhöjning som kortisol orsakar. Vilket leder till att det då också går åt mer insulin för de kolhydrater du äter under denna tid på morgonen. Om du som idag lever med typ 1-diabetes och använder pump, så har du mest troligt precis som mitt barn har, större doser inställt under morgontimmarna. Tittar du på I:K (Insulin: Kolhydrat) kvoten under dessa timmar så ser du mest troligt att den runt morgontimmarna är större än kring de övriga timmarna på dygnet.

Blodsockerkurva för smörgås
Smörgås på morgonen: 2,7 enheter insulin.

 

Kanelbulle på eftermiddagen: 2,0 enheter insulin.

Kanelbulle på eftermiddagen: 2,0 enheter insulin.

 

Smörgås på morgonen,  dos: 2,7 enheter insulin

Kanelbulle på eftermiddagen, dos: 2,0 enheter insulin

 

I båda fallen går blodsockernivåerna upp till nästan 10,0 mmol/l så mest troligt hade jag kunnat ge mer insulin för att hålla blodsockernivåerna nere. Däremot är kurvorna likvärdiga.

 Slutsats:

  1. Jag vill visa på att det går åt mer insulin till en smörgås på morgonen än till en kanelbulle på eftermiddagen.
  2. Jag vill inte på något vis mena på att en kanelbulle på eftermiddagen är ett bra hälsosamt val.
  3. Testet är gjort på ett litet barn som har mindre mängd blod i sin kropp än en vuxen har. 20 gram snabba kolhydrater är en stor dos i förhållande till blodvolym. Kan jämföras med att jag som är tre gånger så stor och har en blodvolym på ca fem liter, skulle inta tre smörgåsar till frukost eller tre stycken kanelbullar till eftermiddagen. Å andra sidan är det mest troligt så här det ser ut. När vi vuxna tar en smörgås, tar kanske barnen till och med två. Det är värt att fundera kring.
  4. För ett barn som följer sin tillväxtkurva, mår fantastiskt bra och har stabila blodsockernivåer. Som i skrivande stund har en total dygnsdos insulin på 11 enheter och vid bra dagar ligger kring tre-fyra enheter insulin för sitt totala dagliga matintag. Då är en dos på nästan tre enheter insulin för endast en smörgås en oerhört stor dos.
  5. Kan vara bra att ha detta i åtanke när våra barn på sina förskolor/skolor serveras smörgås till frukost, lunch och mellanmål. Ur ett insulin- och blodsockerperspektiv tror jag barnen hellre hade uppskattat att få kanelbullar serverade. Ja, jag är en smula ironisk.
  6. Lever du idag med diabetes (oavsett typ) och har för vana att pilla bort pärlsockret som är ovanpå kanelbullen. Så behöver du inte fortsätta med det. Det är inte där den stora sockerfällan finns.
  7. I detta exempel ses också tydligt hur en bukspottkörtel kan hålla ned blodsockernivån. De höga doserna leder till insulinresistens som påverkar din kropp oerhört negativt vilket vi tidigare varit inne på. Vid full belastning så leder det till slut till att bukspottkörteln inte fungerar optimalt och du riskerar att få metabolt syndrom och senare utveckla typ 2-diabetes.

 

 

 

 

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

Lämna en kommentar