Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska och forskningssjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa. En del inlägg är vetenskapligt baserade och en del empiriska. 

 

Glukos och insulin

Hur är samspelet mellan glukos och insulin? Är de viktiga för din kropp? Behövs de i huvudtaget och hur påverkar de i så fall din kropp?

Glukos

När socker, kolhydrater och stärkelse kommer in i dina blodkärl kallas det för glukos.  Det tar normalt 3-4 timmar efter din måltid innan maten är spjälkad, absorberad och fördelad till de olika vävnaderna.  Självklart beroende på vilken typ och konsistens  av föda du intar. Perioden efter måltid kallas absorptionsfasen och det är i denna fas som kroppens celler använder de absorberande näringsämnena i blodet som energikälla. Glukos går till kroppens celler och blir deras viktigaste energikälla. Det är glukos som gör att till exempel din hjärna fungerar, att du är vid medvetande. Det är även glukos som gör att din rörelseapparat fungerar och att du kan använda dina muskler och vara den aktiva människa du är. Den glukos som ”blir över” och inte behövs som energi till kroppens celler efter din måltid, lagras. Då framför allt på två olika ställen i din kropp. Den ena är i dina muskler där det lagras som glykogen  och den andra är i din lever, då det kallas för leverglykogen.

Normalt så äter du ca 3-4 gånger per dag. Det borde betyda att tarmen periodvis och nästan hela natten är tom på näringsämnen. Under denna period täcker kroppen upp sitt energibehov genom att utnyttja energilagren. Den tar då av den lagrade glukos som ligger i dina muskler och i din lever.

Din kropp (om du är vuxen) består av 5 gram glukos. Det motsvarar lika mycket som några stycken kokta makaroner eller en tesked druvsocker. Ett barns kropp innehåller 2 gram glukos, vilket motsvarar ett par kokta makaroner. Bra att känna till är att din kropp, om du är frisk, innehåller 5 liter blod.

Låt mig visa på ett exempel!

Om du till frukost intar 2 dl sötad yoghurt (Jordgubbs yoghurt), 1 dl flingor av Havrefras. 1 mjuk smörgås, 1 glas juice och ett glas mjölk, så får du ett intag på sammanlagt 100 gram glukos.

100 gram glukos till frukost är en stor mängd. Kroppen kan inte använda allt detta till energi på en gång. Så en stor del av glukosen kommer att lagras i dina muskler och i din lever.

I normala fall skulle lagren vara nästintill tömda på glukos när du intar nästa måltid. Glukosen fyller då först på cellerna med den nivå de behöver och sedan lagras de tomma energilagren i musklerna och levern. Sen fortsätter det så……

I praktiken ser det kanske inte riktigt ut så längre i din kropp. Problemet med att äta väldigt riklig mängd med socker, stärkelse och kolhydrater är att lagren aldrig blir helt tömda mellan måltiderna. Utan det lagras på med mer och mer glukos och tillslut riskerar du att få lagren överfyllda.

Insulin

Bildas i bukspottkörteln (pancreas) som både är en exokrin och endokrin körtel. De endokrina cellerna är samlade i små grupper, Langerhans öar, som är utspridda i körteln. Öarna innehåller olika celltyper som tillverkar olika hormon. En av de viktigaste celltyperna är betacellerna, det är dessa som tillverkar insulin. Insulinet har en livsviktig roll i kroppen. Insulinet är nyckeln för att glukos ska ta sig in i cellen. Utan insulin kan inte cellen ta upp glukos. Insulin är därmed livsviktigt för en person med typ 1- diabetes. Förr i tiden fanns inte insulin som en medicin och de barn som fick typ 1-diabetes dog. Idag finns insulin att tillgå och dessa barn ges en chans att fortsätta leva.

Redan när du börjar äta och maten når tarmarna börjar bukspottkörteln att producera insulin. Insulinproduktionen följer hela tiden den mängd med socker, stärkelse och kolhydrater du äter. Insulinet är direkt avgörande för din blodsockerreglering. Äter du en stor tallrik med pasta, ris eller havregrynsgröt kan över 100 gram glukos forsa ut i ditt blod. Resultatet blir en blodsockerstegring och till följd att insulinet skjuter i höjden, mest troligt till onormala höjder, för att hålla ditt blodsocker någorlunda stabilt ändå.

Insulin i höga doser kan ställa till problem i kroppen.  Insulin kan för att nämna ett problem, ställa om kroppen på att den ska börja lagra fett. Av det skälet, och många fler, kan det vara skadligt med mer insulin än vad som normalt behövs. Personer med typ 1-diabetes får till exempel ofta råden att variera sina instickställen där de tillför sitt insulin. Det finns såklart många anledningar till detta. Men en av dem är just för att det, vid upprepade  stick inom samma område, ses en ökad risk för fettansamling.

Jag kommer gå in djupare på alla dessa områden i kommande inlägg. Men vi tar det från grunden och bygger på kunskapen allt eftersom.

 

 

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

3 kommentarer till "Glukos och insulin"

  1. psykolog Katarina Wistrand

    hej !

    läser just nu om låg GI kolhydrater och dess positiva inverkan på
    insulinpåslaget i blodet.
    Du skriver att du ska komma med en fortsättning, tacksam för
    denna.

  2. psykolog Katarina Wistrand

    kommenterat

  3. Anette

    Hej Katarina, dotter har högt på blodprovet FS-insulin mellan 31-45 enligt ref ska det vara i
    högre än 25, läkarna påstår att hon är insulinresistent pga av hennes övervikt.

    Våren 2017 var värdet nere på 27 strax efter det började hon träna rugby 3 dagar i veckan. På hösten 2017 var det uppe i 41 igen.

    Under 2018 har provet fram till i september har provet lega mellan 31-43. Hon har fortsatt att träna hela tiden. Men vissa dagar har hon inte orkat och bara sovit.

    Dotter äter levaxin 75 mg (T4 hormon) fram till i aug 2018 , då tar hon nya blodprover på insulinet och sköldkörteln. Enligt läkaren anser han att hennes prover ser bra ut men jag hävdar motsatsens. Blodproverna TSH:2,6 , T4:14 och T3:4,2 , jag påtalade att hon medicinera med T4 hormon så anser jag att något inte stämmer.
    Eftersom Tsh är gasen som ska säga till sköldkörteln att till verka mer T4 som de ger henne borde den ligga i det nedre ref.

    Hur kan hennes prover se bra ut när insulinet ligger på ca 40 , jag har varit tydlig med att jag accepterar inte avvikelser på hennes blodprover.

    Då säger läkaren att vi höjer hennes levaxin dos från 75 mg till 100mg och tar om blodproverna efter 4 veckor.

    Vilket vi gjorde och dotters insulinvärde var nere på 19 alltså inom ref värdet efter en höjning med 25 mg T4 hormon. Hon presterar ich fungerar bättre i skolan. TSH har gått ner till 0,6 men jag anser fortfarande att T4 och T3 värdena i förhållande till varandra inte är optimala, men läkarna vägrar att diskutera proverna utifrån hur det förhåller sig till varandra och hävdar att hon är rätt medicinerad

    Läkaren fortsätter även att hävda att dotter är insulin resistent vilket jag motsätter mig, dels för att det inte ens har utrett det på henne och det är uppenbart att nu får hennes celler energi. Hon orkar mer och sover inte hela helgerna, kvällarna samt att hon är mer harmonisk.

    Oj, detta blev långt men jag behövde nog skriva av mig 😊 dela med mig om att vården anser endast om du har högt insulin att man är resistent och inte att det saknas rätt förutsättning för cellerna att ta åt sig energi!!! Jag är otroligt less på vården och deras okunskap och nonchalans, dottern går på en barn endorkrin och man skulle ju kunna tror att det är experter och besitta kunskap om detta. Det var 3 veckor sedan det hade upp henne på en läkar konferens och jag har fortfarande inte hört något 😡😡😡

    Jag tror inte man har tagit glukosen på dotter utan endast insulin. Vad är det för skillnad mellan glukos och insulin?

    Tack på förhand.

    Med vänlig hälsning, Anette

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.