Blogg

Här skriver Katarina Skogfält, leg. sjuksköterska och forskningssjuksköterska, om hur kosten påverkar din kropp och hur den kan användas som en förebyggande, lindrande åtgärd för att optimera din hälsa. En del inlägg är vetenskapligt baserade och en del empiriska. 

”Kommentera gärna, ta fram din nyfikenhet! Låt oss tillsammans vrida och vända på den gamla och den nyare forskningen och titta på empirisk erfarenhet.  Jag har dock ett önskemål till dig som läser!  Allt som skrivs ska vara av god ton på denna hemsida! Livet är tillräckligt kort som det är och de hälsofrågor jag bedriver står mig för kärt för att vilja lägga energi på annat.” /Katarina Skogfält

”Uppåt hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har en sockerstörning utan att veta om det!”-Jag ställer mig frågan om det verkligen stämmer?

Jag är tacksam för de frågor som skrivs här på bloggen och även för de som ni mailar till mig. Jag försöker svara på dem alla även om det ibland tar tid innan jag svarar. Jag upplever att frågorna är så pass aktuella och bra som ni ställer. Dessutom märker jag att många har liknande frågor, vilket gör att en del direkt lämpar sig att ta med i ett utbildande blogginlägg som då kan nå fler. Vilket just detta blogginlägg resulterat i. Jag satt och tog del av en doktorsavhandling för en tid sedan när just denna fråga kom in. En fråga som jag ofta får frågor kring, så jag tänker belysa mitt svar  i detta inlägg.Frågan lyder: ”Mitt blodsocker varierar normalt mellan 5,5 och 8,5 under dygnet. Nån enstaka gång kan det stiga till 11 efter en kolhydratfrukost eller sjunka till 3,5 under natten efter några öl på kvällen. HbA1c (långtidsblodsockret) ligger på 42. Behöver jag behandling?

Jag såg för ett tag sedan en avhandling gjord på Karolinska Institutet av forskare som gjort studier som visar på att hälften av de patienter som får en hjärtinfarkt även har en sockerstörning utan att veta om det. Man borde kanske inte kalla det sockerstörning utan att patienterna har en funktionsnedsättning eller en störning i sin egna glukosmetabolism.  Så här skriver man om studien: ”Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en ny forskningsstudie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider- men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet.” Jag tittade närmare på det här och här är det jag kom fram till…

I nedanstående text kommer jag att använda en del nyckelord:

  • HbA1c= långtidsblodsocker, visar hur ditt blodsocker har legat i genomsnitt från de sista 6 veckorna upp till tre månaderna.
  • typ 1-diabetes= Här kan du läsa om denna sjukdom
  • metabolt syndrom= Här kan du läsa om detta tillstånd
  • typ 2-diabetes= Här kan du läsa mer om denna sjukdom
  • glukosbelastning= ett test där man medvetet belastar kroppen med 75 gram glukos för att se hur kroppen med hjälp av insulin och din insulinresistens/insulinkänslighet hanterar detta.

Man skriver också att ”-Sockerstörningar kan leda till typ 2-diabetes och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är glädjande att forskningen ger bättre kunskap om kopplingen mellan sjukdomarna. Den kunskapen måste så snabbt som möjligt komma patienter i hela Sverige till del genom nya behandlingsriktlinjer”, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Jag skulle vilja fylla i Kristina Sparreljungs kommentar med att ”sockerstörningar” inte bara kan leda till typ 2 diabetes  utan att det gör det , det är bara en fråga om tid.

”I dag har 450 000 svenskar diabetes, varav de flesta ( cirka 80-90 %) typ 2. Personer med typ 2-diabetes är överrepresenterade bland de som drabbas av hjärtinfarkt, och löper efter hjärtinfarkten en ökad risk för stroke, hjärtsvikt och ytterligare hjärtinfarkter. Den nya forskningsstudien, med stöd av Hjärt-Lungfonden, visar att även personer med tidigare okända sockerstörningar löper ökad risk för komplikationer när de har drabbats av en hjärtinfarkt.

Ett sockertest efter en hjärtinfarkt kan identifiera de som har oupptäckt sockerstörning, och ge möjlighet för vården att påbörja förebyggande behandling för att undvika ytterligare hjärtinfarkter.”

Hälften har en sockerstörning utan att veta om det!

”–Uppåt hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har en sockerstörning utan att veta om det. Ett enkelt sockertest skulle vara mycket värdefullt, eftersom det signalerar ogynnsam prognos och ger möjligheten att påverka sitt blodsocker och sin risk. I dag är det bara vissa sjukhus som gör de här testerna och det ingår inte i de nationella riktlinjerna”, säger Viveca Ritsinger, forskare på Karolinska Institutet.

Hjärt-kärlkomplikationer är den vanligaste dödsorsaken hos personer med diabetes. Kopplingen mellan sjukdomarna är tydlig, däremot förstår man ännu inte de exakta mekanismerna. Avhandlingen visar att dagens behandlingsmetoder behöver kompletteras med nya strategier. Om forskningen kan lösa gåtan om hur diabetes och hjärtsjukdom hänger ihop så skulle tusentals hjärtinfarkter kunna förhindras i Sverige varje år.”

Länk till Viveca Ritsingers avhandling:- Causes and mechanisms for an adverse outcome in patients with glucose abnormalities and cardiovascular disease – epidemiological and biochemical analyses

hjartinfarkt

”Bara 1/3 var normala i sitt blodsocker!”

Detta är ingen nyhet längre. Däremot väcker det min egna nyfikenhet kring glukosbelastningstestet och därmed också resultatet som når oss i avhandlingen. Glukosbelastningstestet, som det inte pratas så mycket om, och som idag knappt används i vården. Jag kan själv märka att det inte är helt korrekt med ett HbA1c-värde. Ett högt HbA1c-värde är bra att titta på när diagnos redan är satt eller när man ska sätta en diagnos. Däremot har den destruktiva processen gått långt när HbA1c-värdet blivit högt. Dessutom vill vi vara steget före och finna risken för den förhöjda blodsockerkurvan innan HbA1c-värdet blir högt. Till exempel kan en extremt instabil blodsockerkurva vid typ 1-diabetes ändå ge ett bra HbA1c värde. Det kan också vara en extremt stabil blodsockerkurva med ett medelglukosvärde på 7,8 mmol/liter som ger ett högre HbA1c värde än den instabila blodsockerkurvan. Ett fasteblodsockervärde finns det en del felmarginaler i. Men däremot en blodsockerkurva vid en sockerbelastning, dessutom som följs under två timmar kommer ge en helt annan bild av hur det verkligen ser ut. Jag hörde av mig till Viveca Ritsinger, som är forskaren bakom doktorsavhandlingen.

”Hej Katarina och tack för din fråga!
I GAMI studien (Norhammar et al, Lancet 2002) (1) gjordes upprepade standardiserade glukosbelastningar (OGTT) på patienter med hjärtinfarkt utan känd diabetes. Det visade sig att 1/3 hade diabetesvärden vid OGTT, ytterliggare 1/3 nedsatt glukostolerans (IGT) och bara 1/3 var normala i sin sockertolerans. Patienterna har vi nu undersökt vad gäller långtidsprognos och det visar sig att patienter med nyupptäckt glukosstörning vid OGTT har dubbelt så hög risk att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse de kommande 12 åren jämfört med de som var normala i sin sockertolerans. Intressant nog var speglade varken HbA1c eller fasteblodsocker långtidsprognosen.

Hoppas att detta var svar på din fråga!

Med vänlig hälsning
Viveca”

Fakta om diabetes:

  • Omkring 450 000 svenskar lider av diabetes. Mellan 85 och 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Siffran väntas stiga till 650 000 inom de närmsta 10-15 åren.
  • Diabetes innebär bland annat att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte är känslig för insulin eller har för lite insulin, och därför inte kan använda energin från socker på rätt sätt.
  • Typ 2-diabetes ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med 2–4 gånger.
  • De senaste 30 åren har forskningen lyckats ta fram behandlingar som ökat överlevnaden och förbättrat livskvaliteten för diabetesdrabbade. Forskning har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppens små kärl, men även att noggrann kontroll av blodtryck och blodfetter är av vikt för att förhindra hjärt-kärlkomplikationer.
  • Forskningens mål är att under de kommande tio åren öka förståelsen för sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes.”

Ovan citerad text är hämtad från Hjärt-lungfonden. Du kan även läsa om den i nedanstående länkar:

diabetesportalen.se

svt.se

folkbladet.nu

”1/3 del är normala i sitt glukosbelastningstest!”– Är de verkligen det? Vad är normalt?

Detta väcker min nyfikenhet igen och jag ska nu ta dig med ett steg längre än vad forskarna i denna studie gjort. Sen om det i verkligheten hade påverkat resultatet kan jag i nuläget inte svara på. Men jag ska visa dig hur det ser ut i verkligheten. Vi får i denna studie reda på att man tittat på patienter som inte har någon diagnostiserad typ 2 diabetes.

  • För 1/3 del  i studien har processen gått så långt att de har värden som motsvarar och ger en diagnos på typ 2-diabetes. Vilket patienten innan detta test inte ens vetat om, att man befinner sig inom ramen för en typ 2 diabetes diagnos.
  • För 1/3 del så har processen och insulinresistensen inte gått  lika långt men de har ändå en glukostolerans nedsättning där kroppen och blodkärlen tar skada och blodsockerkurvan börjar bli rubbad, men inte så pass att det går att sätta en typ 2-diabetes diagnos, utifrån de skolmedicinska måtten.
  • Nu till den intressanta delen, där 1/3  del är normala i sin glukosbelastning. Vilket isåfall kan betyda att de har hamnat i situationen av en hjärtinfarkt av andra anledningar. Men har de det? Eller har de också en glukostolerans nedsättning? Men som visar sig på ett sätt som inte syns i studien? Men som hade kunnat synats om man tittat på provtagningen av glukosbelastningstestet på ett annat sätt?

Kanske är det så att när man gör denna studie och när man tittar på glukosbelastningstestet, så görs bara halva jobbet, vilket i slutändan kanske leder till att ett vilseledande resultat når oss? Vi talar alltid om god blodsockerkontroll. Det är du med på! Är det då en god blodsockerkontroll efter två timmar som är det avgörande för kroppen, metabolismen och skaderisken i våra blodkärl och för blodfetterna? Eller är det god blodsockerkontroll hela tiden som är det relevanta? Kan det vara så att vi missar dessa ”1/3 del var normala i sin glukostolerans” på grund av att vi ”bara” tittar på hur blosockerkurvan ser ut EFTER två timmar. Och inte UNDER dessa två timmar som kroppen utsätts för glukosbelastningen?

Låt mig visa dig i bild, men först tar vi en titt på hur referensvärdena ser ut.

Referensvärden

Här finner du en mer avancerad referens att titta på som underlag för att eventuellt ställa diagnos på typ 2-diabetes glukosbelastning. Den är däremot inte helt lätt att förstå! Riktar sig mer till dig som arbetar inom sjukvården.

En mycket enklare förklaring, är värdena jag skrivit nedan. Detta är värden som man tittar efter när testet är utfört och det gått två timmar med glukosbelastningstestet:

Vid mätning i fingret (kapillärt prov), om resultatet efter två timmar visar nedanstående siffra innebär det:

under 8,7 mmol/l= friskt
8,7-12,1 mmol/l = gränsfall/nedsatt glukostolerans- pre typ 2 diabetes
12,2 mmol/l eller högre = diabetes (typ 2)

Vid blodprov i armvecket (venöst):

under 7,8 mmol/l = frisk
7,8-11,1 mmol/l = gränsfall/nedsatt glukostolerans- pre typ 2 diabetes
11,1  mmol/l eller högre = diabetes (typ 2)

När man är fastande diffar det inte något mellan kapillärt och venöst prov. Men efter belastningen är utförd diffar det som regel 1 mmol/liter . Du är som regel 1 mmol/liter lägre i det venösa blodet än i det som mäts kapillärt. (Detta gäller rimligen även för alla som lever med typ 1-diabetes. Det kan vara värt att nämna när vi sticker i fingret eller kalibrerar våra medicinsk tekniska apparaturer. 4,0 mmol/liter på kvällen kapillärt skulle alltså kunna innebära 3,0 mmol/liter venöst.)

Hur går glukosbelastningstestet till?

Vid glukosbelastningstest så dricker man 75 gram glukos på fastande mage. Man tar först ett blodsockervärde på fastande mage. Sen dricker du 75 gram glukos (som finns i en färdigblandning att köpa på bland annat apoteket). Därefter mäter man blodsockret  för att se hur kroppen hanterar glukosbelastningen. Traditionellt så mäts blodsockret igen efter två timmar, är blodsockret då under 8,7 mmol/liter kapillärt så tillhör man den grupp där 1/3 del var normala i sin glukostolerans.  Har du däremot mellan 8,7-12,1 mmol/liter i blodsocker har du en nedsatt glukostolerans och är det  upp över 12,1 mmol/liter så har processen gått längre och du har en fullt utvecklad typ 2 diabetes.

I glukosbelastningstestet du ska få se nedan är första värdet fasteblodsockret. Sedan har blodsockret mätts var femtonde minut ( 1=15 min, 2 = 30 min osv)  i exakt 120 minuter. Ofta i vården och framförallt i ovan nämnda studie tittar man först efter två timmar. Har inte blodsockret gått ned  efter två timmar så är man illa ute och det är redan långt gånget. Därav bör man troligen titta på hela denna tid som är under två timmar.

 Man i 70 års åldern som har haft en hjärtinfarkt

Nedanstående kurva tillhör en man som är i 70 års åldern.  Han har haft en hjärtinfarkt. Blodfetter och övriga parametrar visar att han befinner sig inom det metabola syndromet och rimligen bör man här se till att denne patient har en god blodsockerkontroll, speciellt med tanke på den tidigare hjärtinfarken. Han har däremot inte ett HbA1c som överstiger 48 mmol/mol ( mest troligt på grund av att han ligger så pass lågt nattetid i sitt blodsocker vilket kompenserar och ger ett bra HbA1c värde. Fasteblodsockervärdet ser också ok ut. Däremot har han avvikande värden på blodfetterna kopplade till det metabola syndromet och har en insulinresistens som både syns på blodprover och visceralt på buken. Hur ser egentligen hans blodsockerkurva ut vid ett glukosbelastningstest?

Det första värdet är fasteblodsockervärdet, sen är det mätt var 15:e minut i två timmar.

 

man-76-ar

Som du också ser så ligger han inte under  8,7 mmol/liter någon gång under glukosbelastningstestet, förutom vid start och slut på testet. Annars ligger han rejält ovanför referensvärdena.  Han ligger ruskigt högt på 15,7 mmol/liter i mitten av testet. Men han är ”godkänd” på glukosbelastningstestet och skulle tillhört den grupp på 1/3 del som är normala i sin glukostolerans, då han har godkända värden i första och sista mätningen. På grund av ett bra start- och slutvärde får han ingen behandling för typ 2 diabetes. Inte ens att han tillhör gruppen som har nedsatt glukostelerans och är pre- typ 2 diabetisk. Även om han såklart har en nedsatt glukostolerans och i mina mått mätt så har han en diabetes men som inte visar sig på traditionellt sätt än. Dessutom har han haft en hjärtinfarkt.

Jag skulle tycka att det var intressant att i den avhandling som gjorts faktiskt fått reda på hur många personer med en blodsockerkurva som denna som faktiskt kanske döljs i ”1/3 del var normala i sitt blodsocker”. Men som hade synts om  deltagarna hade haft kontinuerlig glukosmätning under testet. Hade resultatet blivit annorlunda?

Jag är inte helt övertygad om att 1/3 del är normala i sin glukosbelastning, vilket påstås i avhandlingen. Jag misstänker att det kanske är så att vi inte tittat tillräckligt på blodsockerkurvan och missar hur den kanske faktiskt ser ut. Att använda ett test som normalt sätt används för att diagnostisera typ 2 och leta efter glukostoleransnedsättning så bör hela mät-tiden studeras.   Insulinresistensen visar sig på olika sätt och när/hur processen börjar visar sig också olika.

Inte att förglömma!

Har man börjat få en förhöjd blodsockerkurva, har processen redan påbörjats. Då är bakomliggande faktorer redan igång. Det är många faktorer som ligger bakom innan en kurva ser ut som denna. I högsta grad våra livsstilsvanor, stress som bland annat frisätter kortisol och höjer din blodsockerkurva ännu mer. Dåligt matintag, överskottskalorier, överskottsintag av socker, snabba kolhydrater och fruktos,  brist på motion eller utövande av fel typ av motion, övervikt vilket bidrar till insulinresistensen vilket i sin tur speglar ditt viscerala bukfett, som i sin tur kommer påverka kroppens sekretion av insulin och kroppens sätt att hantera överbelastningen. De flesta är nog överens om att blodkärlens endotelceller som sitter på kärlväggen tar skada av processen av bland annat höga blodsockervärden/ höga insulinnivåer, oxidativ stress, högt blodtryck mm. Just nu pågår det diskussioner kring olika ingångsvägar in i detta. Där två olika hypoteser cirkulerar:

  1. För mycket socker/kolhydratintag, stress, överskottskaloriintag, brist på motion eller fel typ av motion,  överbelastning av systemet, övrigt->högt insulinpåslag->fettlever och insulinresistens->höga blodsockervärden->hjärtinfarkt
  2. Inflammation (orsakat av bland annat dålig kost, stress, rökning, alkohol, andra sjukdomar, yttre faktorer i miljön omkring oss), oxidativ stress->Insulinresistens->höga blodsockervärden->högt insulinpåslag

Denna patient hörde av sig för ett tag sedan och meddelade att hans värden nu blivit sämre och att han borde förstått detta tidigare. Hans läkare har nu trots det lugnande besked han tidigare gav patienten, nu satt en typ 2 diabetes diagnos på denna patient. Något som kunde ha åtgärdats tidigare och sparat på skadorna i hans kropp.

Sen kanske man ska skilja mellan höga blodsockervärden orsakade av en kosthållning som tillfälligt orsakar höga blodsockervärden kontra höga blodsockervärden som orsakas av en insulinresistens. Men det ena kommer ändå att ge det andra i slutändan.

Så för att avsluta med att svara på min läsares fråga: ”Mitt blodsocker varierar normalt mellan 5,5 och 8,5 under dygnet. Nån enstaka gång kan det stiga till 11 efter en kolhydratfrukost eller sjunka till 3,5 under natten efter några öl på kvällen. Hb A1c ligger på 42. Behöver jag behandling?- Så är mitt svar att ja, det behövs behandling. Dock inte medicin. Utan man behöver ta ett helhetsgrepp över situationen. Först analysera blodfetterna, insulinnivåerna och insulinresistensen för att se hur långt gånget detta är. är det bara tillfälligt orsakat av kosten eller är det eventuellt en begynnande typ 2 diagnos vi pratar om! HbA1c ligger fortfarande under diagnosvärdet men kommer att stiga så småningom. Blodsockerkurvan påverkas starkt av de kolhydrater som intas till frukost då även kortisolnivån är hög och så även insulinresistensen vid denna tidpunkt på dygnet. HbA1c värdet ligger under referensvärdet pga att det kompenseras av den låga blodsockervärdet nattetid. Det är inte onormalt med lågt blodsocker  i samband med alkoholintag. Men processen är igång. Är blodfetterna fortfarande normala och insulinnivåerna och värdena på insulinresistensen så är processen ännu inte så långt gången. Men om även dessa värden är höga så är processen i full gång. 11 i blodsocker som frisk är inte ett bra värde. Jag rekommenderar starkt att ta bort alla snabba kolhydrater och att korrigera avvikande värden på blodfetterna  om så är fallet. Dessutom öka insulinkänsligheten och se till att korrigera värdena.

Samtidigt är det svårt att ge ett svar utan mer bakgrundsinformation. Hur ser kroppen ut, finns övervikt med i bilden, stress, finns motion, bra sömn osv med i bilden. Tidigare sjukdomar, mediciner mm. Men samtidigt att börja tänka i dessa banor är bra, riktigt bra! Imponerande bra! Då har man börjat vakna och är redo att optimera sin hälsa. Då har man all möjlighet till förbättringar framför sig!

Går det att vända den negativa trenden?

Det som är viktigt att veta är att med rätt verktyg går denna trend att vända!

I EPIC studien (2) tittade man på hur 23 000 personer anammade fyra åtgärder för att minska risken för hjärtinfarkt: slutade röka, tränade 3,5 timmar per vecka, åt en hälsosam kost, och såg till att de höll en normal vikt. Forskarna fann att bara genom att följa dessa fyra åtgärder förebyggde man typ 2 diabetes med 93 %, hjärtinfarkt med 81 % , stroke med 50 % och all typ av cancer med 36 %.

I INTERHEART studien (3), publiserad i Lancet 2004, följde man 30 000 personer i 52 länder.  Forskarna fann att en förändring av sin livsstil kunde förebygga så mycket som 90 % av all hjärtsjukdom.

En annan  studie (4) menar på att en förebyggande sund livsstil kan vara mer effektiv än vilken annan traditionell medicinbehandling för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, en del cancer, diabetes typ 2.

Referenser

Artiklar bakom V. Ritsingers doktorsavhandling:

 Sustained prognostic implications of newly detected glucose abnormalities in patients with acute myocardial infarction: long-term follow-up of the Glucose Tolerance in Patients with Acute Myocardial Infarction cohort.

Intensified insulin-based glycaemic control after myocardial infarction: mortality during 20 year follow-up of the randomised Diabetes Mellitus Insulin Glucose Infusion in Acute Myocardial Infarction (DIGAMI 1) trial.

Sustained prognostic implications of newly detected glucose abnormalities in patients with acute myocardial infarction: long-term follow-up of the Glucose Tolerance in Patients with Acute Myocardial Infarction cohort.

High event rate after a first percutaneous coronary intervention in patients with diabetes mellitus: results from the Swedish coronary angiography and angioplasty registry.

1. Glucose metabolism in patients with acute myocardial infarction and no previous diagnosis of diabetes mellitus: a prospective study.

2. Healthy living is the best revenge: findings from the European Prospective Investigation Into Cancer and Nutrition-Potsdam study.

3. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study.

4. Balancing life-style and genomics research for disease prevention.

 

 

 

Katarina Skogfält

Leg. sjuksköterska

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.